Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - 1936 års kyrkomöte. Av Carl Ernst Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1936 års kyrkomöte
mötets medlemmar, och man kunde iakttaga, hur betänkligheterna
i psalmboksfrågan undan för undan gåvo vika. leke förty tog
debatten, som slutade på Mårten Luthers dag, ej mindre än omkring
13 timmar i anspråk oeh sträckte sig över två dagar. Den hade
lockat en fulltalig publik. Vad som nu kom även dem, som i det
längsta ställt sig betänksamma, att ansluta sig till utskottets
förslag, var i ej ringa mån den alltmer klarnade insikten om den
pågående flykten, särskilt från den yngre generationens sida, från de
wallinska psalmerna till de s. k. Nya psalmer. Den hade röjts redan
av den under senaste tiden förda psalmboksstatistiken, och den
vitsordades ur praktiken från de mest skilda håll. Man ansåg därför
allmänt, att det var högsta tid att rädda det värdefulla i den
wallinska psalmskatten genom att, som nu skett, inordna den i ett
organiskt sammanhang i en enhetligt upplagd psalmbok. Som
förtjänster i förslaget framhölls bl. a. även att den med sig införlivat
åtskilligt av det bästa i de evangeliska systerkyrkornas, särskilt
Danmarks, sångskatt samt innehöll ett värdefullt urval ur vår
egen tids psalmdiktning, representerad av namn sådana som
Eklund, Liedgren, Beskow, Frostenson m. fi., och betydligt fylligare
än den nuvarande psalmboken tillgodosåg
ungdomsverksamhetens, missionens och diakoniens psalmbehov. Under debatten
framhölls även den synnerliga förtjänst, som statsrådet Engberg
nedlagt på denna stora frågas lösning, och statsrådet vädjade till
mötet att antaga det nu framlagda förslaget samt utlovade, att
Kungl. Maj:t vid psalmbokens utredigering skulle till det yttersta
respektera kyrkomötets intentioner. Han begagnade även
tillfället att tacka och hylla vår nu levande störste psalmsångare, biskop
Eklund, vars sakkunnigeförslag av 1934 varit grundläggande för
det psalmboksarbete, som nu låg färdigt.
Omkring 40 medlemmar yttrade sig i frågan, d. v. s. 2A av hela
antalet ledamöter av kyrkomötet. Ehuru de flesta bekände, att de
måst göra ett eller annat offer för åstadkommandet av en
samförståndslösning, hade dock ingen något från utskottet avvikande
yrkande utom biskop Billing, som utförligt motiverade ett förslag
om uppskov för vinnande av ytterligare något rådrum, innan
akterna slötes, varvid ban särskilt hoppades på ett något
fulltonigare ocli fylligare urval av vår egen tids diktning, samtidigt
som genom ett sådant uppskov ett koralboksförslag hunne
utarbetas i kontakt med det avslutande arbetet på texten. Allmänt
ansåg man dock, att vådorna av ett sådant uppskov vore för stora
685
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
