Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Sjörustningar, flottavtal och marina typfrågor. Av E. Biörklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖRUSTNINGAR,
FLOTTAVTAL OCH MARINA TYPFRÅGOR
Av kommendörkapten E. BJÖRKLUND, Stockholm
Vare sig man anser, att den kris vi genomleva beror av de
»missnöjda» staternas strävan till bättre plats i solen eller liar sin
grund i kampen mellan bolsjevism och fascism-nazism eller ser
krisens orsaker i en ekonomisk intressekamp, som icke ännu
pendlat till jämvikt, torde de flesta vara eniga om att det
politiska läget i världen är allt annat än löftesbringande. Oron för
morgondagen präglar icke blott rådslagen mellan stormakternas
ledande statsmän utan sprider sig även till de mindre makterna.
Det försämrade internationella läget har satt djupa spår i våra
dagars Europa. Ett Ryssland under stark militär utveckling, ett
Tyskland statt i en väldig upprustning, vars kostnader
tillerkännas prioritetsrätt, ett Frankrike försvagat genom inre
meningsmotsättningar men som offrar stora summor på
försvarsberedskapens altare och ett England, som sent omsider men målmedvetet
strävar att snarast möjligt komma upp till sådan militär styrka,
att det icke skall bliva tvunget att i framtiden ånyo falla till föga
för maktspråk — se där några fakta, som karakterisera läget.
Detta läge har skärpts betydligt sedan den tid, då vår senaste
försvarsutredning utformade sin grundåskådning.
På alla områden av det militära livet hava
upprustningstendenserna gjort sig gällande, icke minst beträffande
sjörustningarna. Den från vissa håll hävdade tanken, att flygvapnets
utveckling skulle komma att betyda döden för artillerifartygen,
har visat sig grundfalsk. Samtliga stormakter och ett stort antal
andra stater hava redan i handling visat, att de bedöma saken
helt annorlunda. Härmed är icke sagt, att flygvapnet i någon mån
kan eftersättas, visst icke. Ett starkt flygvapen är numera lika
nödvändigt i försvarssystemet som övriga försvarsgrenar.
Ryssland, som under en följd av år nöjt sig med att i maritimt
687
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
