- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
696

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Historien — en försummad nationell tillgång. Av Torvald T:son Höjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HISTORIEN —

EN FÖRSUMMAD NATIONELL TILLGÅNG

Av docent TORVALD T:SON HÖJER, Uppsala

IN ÄR Svenska Historiska Föreningen 1880 stiftades under stor
anslutning från landets kulturella elit, nådde den omedelbart ett
medlemsantal på nära 2,000, alltså en siffra, som numerärt är
nästan lika stor som Lärdomsbistoriska Samfundets i våra
dagar men egentligen avsevärt högre, om man tager hänsyn till den
yttre expansionen inom vårt andliga liv under de senast
förflutna femtio åren. Efter ett halvt sekel av betydelsefull
verksamhet, framför allt markerad av de femtiofem årgångarna av
Historisk Tidskrift, en publikation, som även internationellt intager en
rangplats på sitt område, har Svenska Historiska Föreningens
medlemssiffra nu gått ned till 470.

Denna utveckling bakåt kan i förstone synas förvånande,
särskilt med hänsyn till den nämnda yttre expansionen på det
kulturella området under ifrågavarande tidrymd. Men i själva verket
är den blott en siffermässig mätare på historiens, i varje fall dess
centrala grens, statshistoriens, tillbakaträngande inom vårt
kulturliv och i det allmänna medvetandet. Denna utveckling är
ingalunda enbart svensk utan liar motsvarigheter i stora delar av
Europa. Men den torde vara mer utpräglad i Sverige än på de
allra flesta håll.

Särskilt starkt framträder denna tendens på ett område, som
tidigare stått i nära förening och växelverkan med
historieforskningen, nämligen den aktuella politiken. Under 1800-talet var det,
jämte statsrättslärarna, framför allt de ledande historikerna, som
på grund av föremålet för sina forskningar ansågos vara kallade
att skänka den politiska debatten djupare perspektiv och leda
utvecklingen i de banor, som bäst stämde med respektive staters
förutsättningar oeh traditioner. De lärdomar, som man förmodade
kunna dragas ur den historiska utvecklingen, spelade en stor roll
inom dagspolitiken, och omvänt återverkade denna livligt på

696

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free