- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
698

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Historien — en försummad nationell tillgång. Av Torvald T:son Höjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Torvald T :son Höjer

heten oeh blivit en lärd specialitet, vars utövare endast då och då
visas eller visa sig för folket i »populärvetenskaplig» dräkt.
Glädjande undantag finnas dock: från senare år kunna nämnas
Ingvar Anderssons Erik XIV och, framför allt, Ahnlunds Gustaf
Adolf den store samt Eli Heckschers monumentala Sveriges
ekonomiska historia, vilken ger den första sammanfattningen av
utvecklingen på ett utomordentligt viktigt specialområde, oupplösligt
förbundet med de a politiska historien.

Historikerna själva äro sålunda långtifrån utan skuld till sin
nuvarande undanskymda plats i vårt kulturliv. Men långt
viktigare är dock, att de på senare tid i liög grad missgynnats. Detta
gäller redan det grundläggande området, skolan. Historien
åtnjuter visserligen förmånen att vara ett av de fem obligatoriska
kärnämnena på samtliga gymnasielinjer. Men timmarnas fåtal — även
efter den tacksamt mottagna ökningen 1933 —■ i förhållande till
kursernas längd ställer läraren inför valet mellan att antingen
företaga en snabblöpning genom hela historien, utan möjlighet
till konkretion eller ingående belysning och därför utan möjlighet
att fånga lärjungarnas intresse, eller också att helt offra vissa
partier för att vinna tillfälle till större fördjupning inom andra,
en metod, som avsevärt minskar utsikterna att skänka den insikt
i utvecklingens kontinuitet, som väl undervisningen i första hand
bör avse att giva. Ytterligare skärpes denna konflikt av att
kursplanerna på sistone fått svälla med nya element. Dit hör i främsta
rummet samhällsläran, vars allmänt medborgerliga betydelse mer
än väl skulle berättiga den till en egen plats på schemat i stället
för tillvaron som ett appendix utan egna utvecklingsmöjligheter
men till avsevärt besvär för huvudämnet. Vidare har den
moderna tidsandan, från början med berättigande men numera till
övermått, krävt väsentligt ökat utrymme för de ekonomiska och
»kulturella» sidorna av utvecklingen — till »kulturen» räknas nu
en gång för alla ej statslivet. Härigenom har den politiska
historien, ämnets viktigaste del, som bäst är ägnad att göra det till en
bild av en levande utveckling i stället för en död notissamling
och som på grund av sin konkretion mest tillvinner sig
lärjungarnas intresse, alltmer smultit iliop, så att den nu för vissa
perioder, t. ex. 1700-talet, knappast längre ens är ett skelett utan
blott lösa benskärvor. De nya inslagen åter, för vilkas skull dessa
offer bragts, äro till stora delar av så abstrakt art, att sådden
faller på hälleberget, om ej undervisningen ledes av en ovanligt

698

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free