Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 14 november 1936 - Rexismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
popularitet; »Los van Franckrijk» är ju ett gammalt flamländskt
fältrop. Frontisternas samgående med rex, som kan betraktas som ett
vallonskt parti, är anmärkningsvärd; det torde förklaras av en
ömsesidig önskan att i möjligaste mån effektivisera oppositionen; oeh det
program i språkfrågan, som f. n. tillskrives Degrelle, är ur
frontis-tisk synpunkt fördelaktigt: i flamländska delar av landet skall
flamländska bli enda officiella språk, i de vallonska delarna franska,
medan Bruxelles skall förbli tvåspråkigt.
Den negativa delen av det rexistiska programmet är redan antydd.
Ett citat från en av Degrelles beundrare må återges som typiskt:
»Det är hyperkapitalismen som förstört den gamla regimen...
Medan de politiska partierna äro upptagna av förkastliga och
onaturliga inbördes strider i religiösa, kulturella och sociala frågor,
utsträcker den sitt välde, behärskar hela folket, ruinerar medelklassen,
exploaterar handens och hjärnans arbetare.»
Vilka äro rexismens botemedel! Först gäller det att samla hela
folket i en verklig front »populaire» (D. använder ordet närmast i
samma betydelse som det tyska völkisch). Det gamla artificiella och
omoraliska partiväsendet skall krossas. Framtidsstaten skall dock
ej vara totalitär och unitär. Tvärtom skall en decentralisation —
administrativ, språklig, kulturell, ekonomisk — genomföras; den nya
samhällsordningen skall vara naturlig, organisk, korporativ och låta
individen fritt utvecklas i hans naturliga miljö. De religiösa och
kulturella tvistefrågorna skola lösas i en anda av rättvisa.,
jämlikhet, rimlighet. Rex har en positiv inställning till kristendomen.
I dessa f. ö. föga klart utformade huvudteser igenkänner mail
tankegångar från syndikalism, fascism, nazism, fransk neomonarkism samt
sannolikt icke minst de stora påvliga encyklikorna Rerum
novarum oeh Quadragesimo anno. En närmare bestämning av partiets
karaktär torde vara omöjlig, då auktoritativ källskrift saknas och
partiet f. ö. fortfarande befinner sig i ett i hög grad dynamiskt skede.
Även 0111 det ännu är för tidigt att fixera rexismens betydelse, och
även om händelserna söndagen den 25 okt. tvivelsutan rubbat
Degrelles auktoritet, torde så mycket vara säkert, att rörelsen ej bör mötas
med en axelryckning. Att 11,5 % av ett lands väljarkår — f. ö. anses
Bex ha särskilt mycket anhängare i ännu ej röstberättigade
årgångar — röstar på ett parti är i sig själv bevis nog, att det
kommer med något psykologiskt väsentligt. Naturligtvis får man här
ej bortse från bakgrunden: krisen — i Belgien funnos 1934 400,000
anmälda arbetslösa, vilket antal dock nedgått till cirka 130,000 i höst
— och de stora skandalerna inom storfinans och politik. Vidare
måste man nog se en ungdomens revolt mot gubbvälde: belgiska
politiker synas också vara ovanligt durabla — socialistchefen
Vander-velde t. ex. kom in i parlamentet 1894!
Å andra sidan kan det förefalla som om v. Zeeland redan innebure
en förnyelse i belgisk politik. Han står utanför partierna, han har i
hög grad stärkt exekutiven på ett impopulärt parlaments bekostnad,
han har inaugurerat en utrikespolitik, som borde vara ägnad att
738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
