Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 14 november 1936 - Offentlig moral - Svenska krigarmonument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
fade — och till på köpet mer än en gång straffade — framträda som
folkledare är steget långt, mycket långt. Även demokratien —
rättare sagt i synnerhet demokratien — har behov av en viss moralisk
etikett. Till den etiketten måste höra, att de, som beklädas med
förtroendeuppdrag eller såsom agitatorer genom kritik av andra
partier och människor göra anspråk på att vägleda väljarna, själva
kunna uppvisa ett minimum av oförvitlighet. En person, som
meriterat sig genom förfalskning, stöld och som skogsgangster, kan —
även om omdömesförmågan härvid skulle ha varit omtöcknad —
omöjligen uppfylla dessa minimianspråk.
Föreliggande fall har valts som det mest beklämmande exemplet
på en labilitet i fråga om samhällsmoralisk uppfattning, vilken
skulle kunna tillåta allt och ursäkta allt. Man behöver ej måla i
svart, om man påstår, att denna labilitet har blivit oroväckande stor.
Även om det ej rörde sig om kriminella företeelser, kunde det
omöjligen kallas för någon seger för den sunda folkstyrelsen, när
Svensk-Importmännen den ene efter den andre återbördades till eller
invaldes i riksdagen. Det kan icke heller vara uppbyggligt att se,
att en stor ekonomisk intresseorganisation med anspråk på att leda
en hel samhällsklass som resetalare anlitar en f. d. riksdagsman,
vilken för bedrägeribrott måste lämna Helgeandsholmen och överflyt1
tas till en annan holme. Vi stanna härvid med exempelsamlingen.
Vi upprepa, att vi finna det endast i sin ordning och av rent
humanitära skäl högeligen påkallat att icke lägga några hinder i vägen
för att straffade åter inpassas i samhällslivet på sådana poster, där
de få användning för sin arbetskraft. Men demokratiens
förtroendemän måste uppfylla ett visst mått av medborgardygder. Strikta
regler kunna ej uppställas för bedömandet av olika fall. Det sunda
förnuftet, det allmänna rättsmedvetandet får vara regulatorn. Och detta
säger, att folkstyret i längden icke kan gagnas av någon slapphet i
de moraliska värderingarna. Börjar opinionen ge efter, är man snart
ute på det sluttande planet. I stället för att visa slapphet måste
opinionen reagera strängt. Endast därigenom kan man stämma i
bäcken. Och endast därigenom kan folkstyret tillvinna sig det
allmänna förtroende, som är huvudvillkoret för att det skall fungera
med den auktoritet, som vår söndersprängda tid kräver.
Den nationella livsyttring, som tagit sig uttryck i
resandet av Narvamonumentet, har hälsats med
sympati på alla håll utom i vissa ultraradikala kretsar, som troget
sin sterila och livsfientliga negativism fört till torgs sitt sedvanliga
klander och skrikit om chauvinistisk löftespolitik, om utmaning mot
Ryssland m. m. Samtidigt som dessa bleksiktiga personer varmt prisa
den ryska nationalismen, beskärma de sig över att Sverige anser sig
böra föra svenskhetens talan och vilja ej ens på historiens område
tillåta en nationell manifestation. De äro mer ryska än ryssarna
själva, vilka äga förnuft nog att ej göra väsen av en i och för sig
fullt naturlig sak. Som verkligheten i dag gestaltar sig, måste det
745
Svenska
krigar-monument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
