- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
755

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Politik och förvaltning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Politik och förvaltning

sida. Nya »verk» av halvstatlig karaktär lia avsiktligt givits en
friare, affärsmässigare ställning; i främsta rummet gäller detta
monopolföretagen, men delvis liknande signatur bära de stora
kredit- eller hypotekskassorna liksom en del pensionskassor.
Pregnantare framträda de nya formerna uti sådana välbekanta
institutioner såsom arbetslöshetskommissionen, arbetsrådet och de
statliga jordbruksnämnderna (jordbruks-, socker- och
potatismjölsnämnderna), vilka samtliga till åliggande ha rena
förvaltningsuppgifter. De äga åtskilliga släktingar i den statliga förvaltningen:
efter statskalendern kan man uppräkna och utskilja
interneringsnämnden, fastighetsregisterkommissionen,
riksvärderingsnämn-den, rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,
fartygs-registreringskommissionen, försvarsväsendets centrala
civilan-ställningsbyrå, besvärsnämnden för reservarbetslöner,
Djurgårdskommissionen, statens bostadsnämnd, centralnämnden för
ac-kords- och stödlåneväsendet, statens jordnämnd samt de olika
lönenämnderna.

Det kan här icke diskuteras, i vad mån dessa nya extra
institutioner varit nödvändiga. Obestridligt är, att riksdagen många
gånger fruktat de äldre ämbetsverkens påstådda tungroddhet och
i synnerhet för att lösa krisernas problem velat finna smidigare
former. Sålunda har lantbruksstyrelsen uppenbarligen icke
åtnjutit ett sådant förtroende i riksdagskretsar, att den ansetts
skickad att »förvalta» jordbrukshjälpen. Många gånger har den
statsfinansiella rädslan för att skapa en alltför stor byråkrati av
oavsättliga ämbetsmän dikterat besluten. Andra gånger har man
önskat representanter för olika grupper, t. ex. i de paritetiska
kommissionerna, och därvid improviserat en från det gamla verket
fristående nämnd. Ofta har provisoriets natur kännetecknat de
nya inrättningarna, vilket icke hindrar, att dessa med tiden fast
inkomponeras i förvaltningen. Med en något överdriven
generalisering skulle kunna sägas, att de nya kommissionstyperna
nyttjats för det dynamiska i tiden, medan de gamla verken främst
företrätt det statiska momentet.

Även om man praktiskt kan förstå alla dessa arrangemang och
behjärtar utvecklingens krav, får man ej bortse från faran för
den omvandling, som vårt förvaltningsliv därmed undergår. Den
gamla oavsättlighetsprincipen rubbas därigenom att ledamöterna
av dessa kommissioner tillsättas blott på förordnande; de många
kriserna i arbetslöshetskommissionens historia visa, att det till-

755

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free