- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
760

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Politik och förvaltning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Politik och förvaltning

ställa oss, att ens en socialdemokratisk regering skulle önska se
ämbetsmännens karaktärsfasthet undergrävd och ersatt med
rädd-hågad eller spekulerande inställsamhet. Ämbetsmannakåren själv
skulle genom en sådan politisk servilism snart spoliera ingenting
mindre än den aktning, som den trots vissa radikala missljud
hittills åtnjutit i alla folklager.

»Evigt kan ej bli det gamla.» Den moderna expansiva staten
kan behöva nya institutioner och nya styrelseformer. I stället
för att bygga till kan det vara mest praktiskt att bygga nytt.
Konflikten mellan de gamla, på verkens oavhängighet byggda
förvaltningsprinciperna och den genomdemokratiserade statens böjelse
för folklig, obyråkratisk självförvaltning finnes latent.
Effektivitetskravet har i vår tid starkare accentuerats och måste
koordineras med det gamla rättssäkerhetskravet. Ämbetsverken äro
intet självändamål utan ha endast sitt värde i den mån de i sitt
samhälleliga tjänande förmå att gå i land med verkställandet av
de grundläggande politiska besluten. Olika ansatser — alla
erinrande om frihetstiden utan att dock ännu ens tillnärmelsevis
lia skapat något liknande dess förfall — ge vid handen, hurusom
rågången mellan förvaltning och politik börjat utsuddas eller
förstöras. Eftersom ansatserna ha sitt givna samband med
välfärdsstatens framväxt, ha de denna gång en annan förklaring än för
tvåhundra år sedan och kunna därför bli svårare att hejda. Det
är därför möjligt, att bevarandet av det fundamentalaste i vårt
förvaltningsväsen, dess integritet, måste köpas till priset av
vissa eftergifter. Sålunda kan lämpligheten bjuda att vissa
eminent politiska materier handhas av politiserade organ, åtminstone
under experirnenttiden och innan en fast praxis hunnit utgestalta
sig. Likaledes kunna principiella skäl tala för en viss
återhållsamhet vid anförtroendet av utredningsuppdrag åt verken. I
bägge fallen skulle motsatsen kunna alltför starkt politisera
verkens uppgifter och därmed öka en maktmedvetens regerings begär
att förskaffa sig partibefryndade verkchefer. I förminskad skala
skulle samma synpunkt t. o. m. kunna anläggas på
fullmäktigesystemet, där detta är paritetiskt. Med samma utgångspunkt kan
en politisering av statssekreterareämbetena i de fall, då regeringen
anser sig ha behov av en politisk avdelningschef och dessutom
verkligen äger tillgång till en kapacitet, icke blott vara försvarlig
utan rent av att föredraga; överhuvud måste en departementschef
förunnas rätten att välja sin främste assistent med stor frihet, så

760

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free