- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
769

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Universitetsanslagen. Av E. Widmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisningens behov ha alltför mycket skjutits i bakgrunden
vid uppgörandet av statsbudgeten.

Även studenternas fysiska fostran, den kroppsliga vården av
denna stora massa av förstklassigt och värdefullt folkmaterial,
har ej av statsmakterna i tillräcklig grad beaktats. För jämnt
sextio år sedan inrättades vid Lunds universitet en
gymnastiklokal. Denna numera omoderna inrättning, med sina otidsenliga
dusch- och omklädningsrum, är allt vad som bekostats av
statsmedel sedan 1876, om man undantager det obetydliga anslaget för
den årliga driften. Vad som därutöver gjorts, har skett genom
enskilda initiativ, offervillighet och intresse. Jag tänker därvid
särskilt på studenternas tennishall, den nyanlagda golfbanan och
Skidfrämjandets försök att göra Frostavallen till en studenternas
samlingsplats för härdande friluftsliv.

Glädjande nog synes en ljusning kunna spåras i dessa dystra
förhållanden, om man får döma av kanslerns för rikets universitet
uttalande i anledning av universitetens riksdagspetita, där ett antal
underordnade lärarebefattningar, en utökning av antalet
docentstipendier samt en höjning av universitetsinstitutionernas
materialanslag föreslås. Det framhålles också, att Lunds universitet i
fråga om studentantal är i det närmaste likvärdigt med Uppsala.
Lärareantalet är dock betydligt mindre. Så saknar Lund t. ex.
inom medicinska fakulteten professurer i hygien, öron-, näs- och
halssjukdomar samt röntgen, vilka alla Uppsala äger. Det är att
hoppas, att åtminstone de ofta upprepade kraven på de två
förstnämnda professurerna snart komma att beviljas av riksdagen, så
mycket mer som man medgivit, att tentamina skola vara
riksgiltiga, d. v. s. utbildning vid ett universitet skall gälla likvärdigt
vid ett annat eller Karolinska institutet.

Även i fråga om studenternas fysiska fostran synas bättre tider
stunda, därigenom att tipsmedlens storlek möjliggör, att medel
ställas till förfogande både för Uppsalas och Lunds studenter.

Dessa rader beröra för ögonblicket en detalj i statens omsorg
för medborgarna. Detaljen är dock icke utan sin stora betydelse.
Våra universitet och högskolor få ej betraktas såsom några
utbildningsanstalter för världsfrämmande teoretici. Tvärt om.
Statens kapitalplacering till den akademiska utbildningens fromma
torde vara något, som ger skälig ränta. Kulturell utveckling ger
samtidens och framtidens aktning för vårt land, som just nu
befinner sig i täten för mänskligt framåtskridande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free