- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
792

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Skaldepolitik. En axplockning ur Esaias Tegnérs politiska uttalanden. Av Gustaf Jacobson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf Jacobson

heterna, är en så integrerande del av hans väsen och en så känd
sak, att det nästan är banalt att tala därom. Napoleon var
visserligen en trotsare av tidsandan och föll just på detta, men han
var dock i Tegnérs ögon »det största och kraftigaste, som nyare
historien och kanske ali historia kan uppvisa». I dikten »Hjälten»
— skriven i det ögonblick, då Napoleon stod inför sitt fall — höjer
Tegnér upp honom till övermänniskans, heroernas nivå. En annan
gång kallade han honom »denna stora världshistoriska karaktär,
vari ett helt tidevarv koncentrerade sig». Napoleon är det
starkaste exemplet på Tegnérs hjältedyrkan — men eljest finns det
ju ett helt galleri av stora, beundrade personligheter i lians tal
och dikter. När ban vid reformationsjubileet 1817 talar om
Luther, ser han i honom främst hjälten, den starke mannen, som
har »visat, vad en enda man förmår emot en värld, när hans
huvud är klart, hans vilja är fast och hans hjärta förtröstar på den
Evige». »Gläd dig du djärve seglare» — slutar han — »ty din
upptäcktsresa är slutad, och du har visat oss vägen till de
saligas öar.»

Ibland drev Tegnér sin hjältedyrkan därhän, att han rentav
föraktade det som icke är heroiskt. »Hur kan du påstå», skriver han
till Brinkman, »att vad en Alexander ..., vad en Cæsar gjort, icke
lever och fortverkar både längre och kraftigare än vad Homer
och Shakespeare diktat? Ser du på de yttre, världshistoriska
följderna, så äger ingen jämförelse rum; men även de inre äro vida
varaktigare och mera ingripande i människosläktets bildning.
En hjälte är blott tillfälligtvis en slaktare; egentligen och till sin
natur är han en personifierad idé, en inkarnation av Gudomen.
Vad lian tänker och handlar är ju fröet till vad som sker på
allvar icke blott i hans århundrade utan i många efterföljande____

Poetens verksamhet åter inskränker sig till vad som sker på
skämt, han representerar livets gyckel, han är världshistoriens
historio.»

Av särskilt intresse är vad Tegnér (i ett brev till I. P. Aminoff
den 9 febr. 1823) yttrar om Gustav III och hans revolution, ty
liär kommer han något mer än vanligt in på historiskt-politiska
realiteter. Konstitutionella kontroller behövas — säger Tegnér —
under varje annan regering, men under ett sådant snille som
GustaA7 Hirs bli de antingen överflödiga eller åtminstone fruktlösa.
Hans så mycket klandrade envälde var »icke ett politiskt utan ett
naturligt envälde. Det gives ingen stor kraft, som ej övar en-

792

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free