- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
802

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Svensk film. Av E. W. Olson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. W. Olson

ella glädjeämnen, stöptes om till filmmanuskript. Främst bland
dessa glädjeämnen står ätandet och framförallt drickandet, ocli
de svenska filmerna frossade i trivsamma kaffebord, pilsnerpauser
ocli måltider där »nubben» alltid bildade höjdpunkten. Litet
kärlek måste det förstås också vara med, lite tafatt och mustlöst
ungdomssvärmeri och gärna också lite drift med polis och dryga
samliällsstöttor. »Pilsnerfilmen» hade börjat sitt triumftåg.

Det orättvisaste man kan göra mot svensk film är emellertid att
betrakta den som något belt ocli odelbart. Redan tidigt under
tal-filmsepoken började de mera ambitiösa och vågsamma
producenterna att söka sig fram på olika vägar. Man försökte med direkt
för filmen skrivna, dramatiskt verkningsfulla saker —
Molanderfilmen »En natt» —, man förfinade den älskade blonda svenska
idyllen — Per-Axel Bränners »Unga hjärtan» —, man tog upp
till bearbetning moderna svenska romaner — Sjöströms
»Marku-rells i Vadköping» —, man återvände till redan av stumfilmen
brukade motiv — Bränners »Sången om den eldröda blomman»
och Edgrens »Värmlänningarna» —, man vågade sig på
åtminstone skymten av sociala aktualiteter — Ivar Johanssons
»Uppsagd» och Gustaf Edgrens »Valborgsmässoafton».

Om man i stället för att onyanserat fördöma ali nyare svensk
film besvärar sig med att se efter vad som verkligen gjorts under
den tolv à tretton år långa talfilmsepoken, så skall man finna både
lovvärda ansatser och lovvärda filmer. Tekniskt har svensk film
hållit sig väl framme. Man har i detta nu fotografer och
arkitekter som väl uthärda jämförelse med de bästa utländska. Ljudet
har oftast god kvalitet; de auditiva felen i svensk film ligga
snarare hos skådespelarna än hos teknikerna.

En översikt av den svenska filmen under låt oss säga det sista
decenniet kan heller icke underlåta att ta hänsyn till det sökande
ocli experimenterande, som utmärkt ali film under denna tid. I
sitt första skede var ljudfilmen berövad den sista stumfilmstidens
ohämmat arbetande kamera. Man var samtidigt överraskad av
och osäker på det nya verkningsmedel man fått med ljudet. Man
älskade illustrerande ljudeffekter. Man överdrev dialogen så att
man hamnade i den s. k. fotograferade teatern. Man var osäker på
hur man skulle bruka det musikaliska ackompanjemanget. Dessa
och andra problem ha lösts undan för undan under ständigt
experimenterande, och avskuggningar av detta experimenterande
har kunnat skönjas också i svensk film.

802

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0808.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free