Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Kronan och pundet - Jordbrukets arbetslöner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
männa arbeten, som speciellt anordnats mot arbetslösheten, nu böra
i största utsträckning avvecklas och investeringsverksamheten
härför kraftig reduceras; i stället böra planer upprättas för att kunna
starta dylika företag, så snart ett omslag inträffat. Synpunkten är
välkänd från den svenska debatten om krispolitiken.
När man åter kommer över till frågan om växelkurserna, är det
slut ined enigheten bland deltagarna i Economisfs enquéte.
Henderson hävdar med skärpa, att de låga räntornas politik bör ha
företräde framför de fasta växelkursernas. Påfordrar den förra en
justering av de främmande valutornas notering, bör den företagas.
En rakt motsatt ståndpunkt förfäktas lika kategoriskt av professor
Gregory, medan de övriga tillsporda sväva på målet eller söka
intaga en förmedlande ståndpunkt.
Såsom ett sammanfattande intryck av den engelska diskussionen
torde kunna fastslås, att flertalet deltagare i densamma anbefallt en
politik, som icke utan vidare innebär en garanti för pundkursens
stabilitet i förhållande till framför allt dollarn, och att det förefaller
tvivelaktigt, om man på de rekommenderade vägarna skall kunna
helt undgå en inre inflation.
Än betydelsefullare är, att den politik, som faktiskt torde komma
att följas av de brittiska myndigheterna, näppeligen kan förväntas
komma att i önskvärd utsträckning verkligen begagna de av de
citerade experterna anvisade korrektiven mot inflationsrisken. Det
förefaller exempelvis knappast troligt, att några mera omfattande
tullsänkningar komma att vidtagas eller att upprustningsbudgeten helt
kommer att finansieras genom beskattning, slutligen icke heller att
man är villig i tillbörlig omfattning begränsa och avveckla, de
allmänna arbetena.
Även om en mer avvaktande hållning kommit till synes i de
uttalanden, som bl. a. professorerna Cassel och Ohlin nyligen gjort,
synes det på ovan anförda grunder — såsom redan i en artikel i
föregående nummer av denna tidskrift framhållits — bli särskilt angeläget,
att den svenska valutapolitikens handhavare till övervägande upptaga
frågan, huruvida den fasta pundkursen i fortsättningen liksom
hittills bör vara ett av de främsta — i realiteten det allra främsta —
målet för denna iiolitik.
En erfarenhet, som bekräftas såväl under uppåtgående
som under nedåtgående tider, är att jordbruket har de
sämsta lönerna. I debatterna om arbetslöshetspolitiken har det varit
en vägande anmärkning, att arbetslösa mångenstädes haft det bättre
än lantarbetarna. Är det rimligt, frågar man, att de sysslolösa skola
ha större inkomst än de arbetande? Man kan med fog vända om
satsen och undra, om arbetslönen inom en stor ocli viktig näringsgren
skall vara lägre än underhållet av arbetslösa. Det är ej arbetslönerna
över lag det här är fråga om utan blott de sämst betalades lön, och
att dessa äro att finna bland lantarbetarna bekräftas av alla
undersökningar i frågan
820
Jordbrukets
arbetslöner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
