- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
823

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Domkval och pressmagnater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagens f rågor

i tidningar oeh tidskrifter anse sig juristerna kunna få tid över till
advokatverksamhet, låt vara huvudsakligen i den form som här
påtalats. Allmänhetens uppfattning i detta fall har endast förvirrats
genom den i grund felaktiga föreställningen, att professorerna skulle
kunna yttra sig med någon annan auktoritet än den som tillkommer
dem i deras egenskap av mer eller mindre framstående advokater,
tillkallade för att biträda en part vid utförandet av hans talan.

Däremot synes det vara allt skäl att bestämt reagera mot den
presskampanj, som igångsatts och bl. a. hänsynslöst utnyttjat
professorernas insats. Att tryckfriheten skall få kasta ljus även över
domstolarnas verksamhet, har vår grundlag uttryckligen fastslagit, och
under de första decennierna av vårt statsskick hörde offentliggörandet
av rättegångshandlingar och partsinlagor även till ordningen för
dagen. Vid denna tid tillämpades även tämligen konsekvent
bestämmelserna om att sådant offentliggörande skall innefatta båda
parternas och domstolens yttranden i frågan, även om exempel aldrig
saknats på ensidiga framställningar; med den moderna
tidningspressens tillkomst ersattes ju även belt naturligt utgivandet av
fullständiga rättegångshandlingar med de referat, vilka även
tryckfrihetsförordningen förutsatt, ehuru under den för oss något främmande
benämningen species facti.

Hela problemet har emellertid fått en annan karaktär genom
tidningspressens kommersialisering. Den person, som mer eller mindre
öppet står som ägare till en eller flera stora tidningar, kan under nutida
förhållanden använda detta propagandainstrument för att kring sin
process agitera upp en stämning, vilken är avsedd att skrämma
domstolen till eftergift. Endast i de yttre formerna skiljer sig denna art
av påtryckning från Falstaff Fakirs ryktbara »Salmonibrev»: »Om
Herr Häradshövdingen icke dömer till min fordel i målet mellan mig
och N. N., slår jag ihjäl Herr Häradshövdingen.» Det bör likväl
anmärkas, att upphovsmannen till utpressningsförsök av den
moderna typen kan vara hur öppenhjärtig som helst i fråga om sitt
namn och sin adress, utan att, som Falstaff uttrycker det, »få se på
den som tyckte att Åmål ändå var något». Bestämmelserna om
domkval höra nämligen numera till lagens döda bokstäver, frånsett att
straffet är alltför lindrigt för att kunna avskräcka personer med goda
ekonomiska resurser.

I vissa delar av den socialdemokratiska pressen har man givit
vederbörande sitt stöd för att därigenom få en utgångspunkt för ett
allmänt angrepp mot domstolsväsendet och särskilt Högsta
Domstolen. Man kan möjligen förvåna sig över att det groteska i
situationen icke verkat avkylande på »arbetarepressens» skribenter: Torsten
Kreuger är dock ingen proletär, icke ens sedan domstolens utslag
gått honom emot, och att framställa en av det nutida Sveriges mest
profit- och spekulationshungriga storkapitalister såsom det oskyldiga
offret för plutokratiens förföljelse synes vara en väl halsbrytande
konstruktion. Den sidan av saken har dock lämnats åsido, helt
säkert på grund av den allmänna tendens att låta ändamålet helga med-

823

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0829.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free