- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
830

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Statskuppen i Bagdad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagens f rågor

femtonåriga statliga tillvaro, som omfattat tio år som engelskt
mandat ocli över fyra är som självständigt rike, präglats av en
utveckling, som i själva verket varit påfallande lugn och snabb.

Statskuppen vid förra månadsskiftet kom därför som en
fullständig överraskning för yttervärlden, i initierade kretsar i
grannländerna likaväl som i London; icke ens i Bagdad synes man ha haft
minsta aning om vad som förehades. Detta torde väl främst bero
därpå, att dess upphovsman och ledare, general Bekr Sidqi Beg,
planlagt och utfört ett mästerstycke i genren, som värdigt kan
ställas vid sidan av de yppersta världshistorien har att uppvisa. Sällan
har en statsvälvning genomförts så snabbt, så effektivt, med så ringa
offer av människoliv oeh så fullständigt överrumplat den rådande
regimen. Den vittnar i varje fall om Bekr Sidqis betydande taktiska
talanger; ban anses av engelska fackman vara Iraks dugligaste
militär. Liksom det övriga högre befälet i landet var han ursprungligen
officer i den gamla turkiska armén och tjänstgjorde för övrigt
under dåvarande Mustafa Kemål Pasha, som lär vara hans förebild och
ideal. Men i motsats till sina kolleger är han, ehuru iraki, ej av ren
arabisk börel utan har starkt kurdiskt påbrå, vilket kanske kan
förklara hans ytterliga hänsynslöshet och fördomsfrihet.

Det är nämligen ställt utom allt tvivel, att Bekr Sidqi bär det
moraliska ansvaret för den ohyggliga massakern på de vapenlösa
assy-rer, som år 1933 förövades i Mosulområdet, där han då var
kommendant; den man, han nu skjutit fram på statsministerposten,
Hikmet Suleiman Beg, var samtidigt inrikesminister och hade
underlåtit allt som kunnat förebygga blodsdådet. Det lömska och brutala
sätt, varpå han låtit mörda den hittillsvarande regeringens
krigsminister, Djafar Pasha — den enda personlighet i landet, vilken
skulle kunnat bilda ett allvarligt hinder på Bekr Sidqis väg till
makten — kastar en njr skugga över hans personlighet. Om man
betecknar honom som den minst sympatiska och minst
förtroendeinväc-kande av samtidens diktatorer, går man säkerligen icke för långt.

Hans faktiska ställning i landet är otvivelaktigt den oinskränkta
diktatorns: den unga kung Ghazi torde hädanefter ha ännu mindre
att säga till om än förut, om parlamentet gäller detsamma, och i
regeringen har Bekr Sidqi placerat sina handgångna män. Men sig
själv synes han ha tilldelat en roll, som närmast motsvarar
Pil-sudskis: han håller sig i bakgrunden men håller i trådarna. Med
tanke på att han anses vara lika äregirig som han är hänsynslös
och maktlysten, förefaller det dock icke osannolikt, att han med tiden
kommer att gå samma väg, som en man vilken ban i mycket
påminner om, härskaren i grannlandet, Rhiza Shah Pehlevi. Sedan den
unge monarken nu förlorat det stöd ban hittills haft i sin faders —
konung Feisals — gamla och betrodda rådgivare, torde han icke
kunna göra mycket åt att hejda en sådan utveckling.

I det politiska läget, särskilt det utrikespolitiska, synes
statsvälv-ningen åtminstone tillsvidare icke medföra någon ändring. I
telegrammen har talats om att »militärdiktatur införts», att »militär-

830

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0836.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free