Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Tilläggsmandaten. Av E. H. - Idrott och kultur. Av J. B—r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppställt personförslag. Ett dylikt indirekt valförfarande kan även
delvis motiveras därmed, att det automatiska fortsatta räknandet
enligt 1932 års proposition måste verka ogynnsamt för
landsbygdskretsarna, där valdeltagandet åtminstone hittills brukat vara lägre
än i stadskretsarna. Svårigheter kunde möjligen uppstå att tillämpa
det antydda kooptationssystemet inom ett sådant parti, som blott
fått ett mandat vid urvalet och som vore berättigat till
tilläggsmandat, men givetvis finnas utvägar att lösa även en sådan situation.
Erfarenheterna från Danmarks kooptation i landstinget torde vara
goda. Det rena kooptationssystemet med fria val föreslogs f. ö. på
sin tid av 1926 års förstakammarsakkunnige att gälla en mindre del
av vårt överhus, varför förfarandet delvis redan är
genomdiskuterat. Man bör kunna utgå ifrån som tämligen givet, att den
allmänna opinionen skulle fästa så stor vikt vid dessa
kompletteringsval, att riskerna för camaraderie måste vara minimala. Varje
riksdagsgrupp torde själv vara bäst medveten om sina brister och
kompletteringsbehov. Medvetandet härom utgör helt visst fullgod
garanti för att ett system med tilläggsmandat, utbyggt med en viss
indirekt valmetod, ej blott skulle förebygga en förväxling mellan
folkminoritet och kammarmajoritet utan även i sin mån bidraga till
att kvalitativt höja kammaren.
Skola tilläggsmandat införas — den politiska möjligheten därav
må i förevarande partiläge lämnas därhän — synas de i vart fall
bättre lämpa sig för andra kammaren än för landstingsområdena,
något som man på folkpartihåll dock ibland uttalat sympatier för.
Landstingen äro visserligen sekundärt politiska elektorskollegier för
val till första kammaren men dock med hänsyn till sina sjukhus- och
andra bestyr primärt kommunala organ, där en oavkortad lokal
representation utan utjämningsfinesser måste vara det naturligaste.
Även om mindre partier till följd av kretsarnas ibland alltför ringa
omfång ha svårigheter att bli rättvist representerade, kunna dock
partierna i mitten knappast klaga, eftersom en mångårig
erfarenhet har givit vid handen att dessa partier på grund av sin möjlighet
att kunna förhandla både åt höger och vänster icke blivit
missgynnade vid förstakammarvalen; senast denna höst lyckades
folkpartiet behålla två överhusmandat utan att i någotdera valkollegiet ha
röststyrka nog att med egen kraft kunna insätta en man. Vid både
1932, 1934/35 och 1936 års val motsvarade bondeförbundets resp.
nuvarande folkpartiets röstsiffror cirka 14 resp. 12 procent. F. n. ha de
bägge partierna i första kammaren 22 resp. 16 mandat och nästa höst
torde deras tal stiga till 23 resp. 17, vilket synnerligen nära
motsvarar deras andel i väljarkåren. Mera kan väl ej begäras. Och på
införandet av någon sorts riksutjämning av landstingsmandat lärer
väl ingen tänka.
E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
