Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - ”Antikapitalismen” i tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
agitationen ofta med största orätt föras på dess konto. Med sin
uppfattning om kapitalet såsom ett värde, som skall förvaltas i
samhällets tjänst, har konservatismen i kapitalet, trots dess ofta
irrationella fördelning, sett en hävstång i samhällsutvecklingen,
liksom en förutsättning för en i ordets bästa mening rikare kultur;
i sistnämnda hänseende må blott erinras om de stora kulturella
och filantropiska donationerna under föregående år. Om
»kapitalismen» liksom om det gamla adelskapet måste gälla, att den
förpliktar. Men konservatismen har icke kunnat godtaga den kritik
som välgrundad eller rättfärdig, vilken bottnat i fullständig
oförståelse för de fria former, som nödvändigtvis måste följa med
varje risktagning. Ej många gå till sitt värv så fyllda av arbetets
och pliktens bud som det övervägande flertalet av våra större
företagare, utan att dessa därför undsluppit klichéerna att vara
exploatörer. I en icke utvecklingsfientlig stat måste företagarnas
atmosfär vara frihetens, friheten till initiativ och anpassning,
men mer och mer ha dessa själva lärt känna både de mänskliga
och politiska vådorna av en frihet, som ej förbindes med ett
avsevärt mått av trygghet.
Kontroversen mellan friheten och tryggheten kommer att
dominera de närmaste årens politik. För tillfället synes det senare
intresset, klätt i antikapitalistisk dräkt, stå segern närmast. Vad
vi här ovan velat antyda är att motsättningarna emellertid icke
behöva vara oförenliga. Den nutida antikapitalismen är
visserligen mäktigare än förut men också mognare; den måste ana, att
en trygghet, som förkväver den ekonomiska rörelsefriheten, kan
äventyra både välståndet och tryggheten. Å andra sidan kan intet
parti längre dväljas i den rena frihetens tunna luft; att nå
syntesen mellan frihet och trygghet, mellan ekonomisk
expansionsmöjlighet och samhällelig omvårdnad måste vara målet. I
dragkampen mellan de båda intressena kommer den ena riktningen att
mera betona trygghetens och statspatriarkalismens, den andre
rörelsefrihetens och självansvarets postulat. Det hänger närmast på
socialdemokraterna, att de icke genom att överge sin realism
äventyra den lugna inre utveckling, som partiernas siktande till
närliggande mål utlovar. Hur allvarliga de framtida följderna av
den nuvarande välfärdsbetonade finanspolitiken än framstå och
trots andra betänkliga tendenser finnes det dock orsaker att vid
inledningen av ett nytt år med en grundton av optimism betrakta
brytningarna mellan »kapitalism» och »antikapitalism» i vårt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
