Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Beskattning och rättvisa. Av Einar Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BESKATTNING
OCH RÄTTVISA
Av direktören, jur. kand. EINAR NILSSON, Stockholm
Den utredning, som föregick 1935 års taxeringsreform,
erbjuder ur många synpunkter ett intressant studium. Genomgående
ha de myndigheter och institutioner, som yttrat sig, vitsordat
önskvärdheten av en skärpt deklarationskontroll. Att betydande
belopp genom oriktiga uppgifter undgått beskattning stod klart.
Enligt en av sakkunniga gjord överslagsberäkning torde enbart
i fråga om avkastning av kapital ett belopp av omkring 170
miljoner kronor ha taxeringsåret 1928 obehörigen undandragits
taxering. Vid reformens genomförande lär också en ansenlig skara
falskdeklaranter ha uppdagats, vilket givetvis i och för sig är
ägnat att väcka största tillfredsställelse.
Det skulle måhända icke vara ett uteslutande akademiskt
intresse att söka närmare utreda orsakerna till den stora
förekomsten av falskdeklarationer. Förmodligen skulle en sådan
utredning ge dem, som i stat och kommun handha
beskattningspolitiken, ett och annat att tänka på eller borde åtminstone så göra.
Utan tvivel ha de sakkunniga rätt, då de anmärka, att
»frestelsen att genom ofullständiga, oriktiga eller rent av bedrägliga
uppgifter minska skattebördan ökas icke endast genom
bristfällig kontroll utan även till följd av skärpning av den direkta
beskattningen». Men man skulle vilja tillägga: i synnerhet om
denna skärpning föranledes av utgifter, vilka för många av de
skattskyldiga framstå som slöseri i den allmänna hushållningen
och förty som direkt samhällsskadliga. Likaså är det tydligt, att
en så våldsam stegring av skatteprogressionen som den, som ägt
rum under de senaste åren, ingalunda är ägnad att höja
skattemoralen. En skattepolitik, som syftar till eller i varje fall kan
verka som en ren konfiskation, torde för mången, som därav
drabbas, lätt kunna framstå såsom oberättigad. Särskilt i tider med
låg ränta kan frestelsen att lägga pengar på kistbottnen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0045.html
