Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Dagens frågor 17 januari 1937
- Presidentvalet i Finland
- Sovjet och Stalinkulten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att arbetarna valde »bonden» Kallio till president och denne lät
»arbetaren» Tanner bilda regering-.
Det ovan sagda utgör spekulationer, som ha små chanser att
förverkligas. Vid de två föregående presidentvalen ha överraskningar
inträffat, och varför skulle så ej kunna ske även denna gång. Vid
elektorsvalet fick Svinhufvud mycket mera röster än
partigrupperingen förutsätter. En ödets ironi är att varje tillväxt av
Svinhufvuds röstetal närmar vänstern till agrarerna och betyder en ökning
av Kallios chanser. Detta kan i sin tur medföra, att högern redan
före själva valet blir tvungen att övergiva Svinhufvud. Så gjorde
samlingspartiet 1925 och det viskas redan att man i samma kretsar
inför omöjligheten att få Svinhufvud vald och för att motarbeta
ärkefienden Ståhlberg i sista ögonblicket skulle lancera någon annan
centerman, t. ex. professor Kivimäki eller riksbankschefen Ryti. Men än
så länge äro sådana påståenden att beteckna som löst prat.
Sovjet och Stalinkulten.
Den 5 december 1936 erhöll Sovjetunionen en ny
författning. Meningarna om denna nya författning ha varit
synnerligen delade. På sina håll har man i denna velat se ett tecken
till ett förborgerligande av Ryssland, då sovjetmedborgaren i denna
— på papperet — erhåller de rättigheter, som av gammalt tillkommit
dem som bo och verka i de kapitalistiska borgerliga europeiska
staterna, naturligtvis med undantag för senare tiders diktaturstater. På
andra håll anser man den nya ryska författningen endast betyda en
utveckling av kommunismen till lugnare former, kanske till mera
idealiska former, men utan att man tagit avstånd från Lenins lära.
Båda åsikterna kunna ha fog för sig. Det återstår emellertid att se,
hur denna författning kommer att verka i praktiken. Onekligen skulle
det vara överraskande, om Ryssland helt plötsligt skulle övergå från
en diktaturstat till en parlamentariskt styrd stat.
Förslaget till denna nya författning framlades den 11 juni 1936 av
en författningskommission, vari Stalin själv satt som ordförande.
Mycket talade för att detta förslag också skulle bli det slutgiltiga.
Emellertid utlystes en allmän diskussion över detsamma, för att
folkets röst skulle kunna få göra sig hörd. Ändringsförslag inströmmade
i tusental — slutsumman blev 95,000 ändringsförslag — och de stora
tidningarna hade dagligen sina spalter öppna för diskussion. Man
tog vederbörlig hänsyn till denna mängd av skrivelser, och Stalin
behandlade dem, efter det att de vederbörligen uppdelats i kategorier,
i det stora tal om författningsfrågan, som han höll den 25 november.
Det hela slutade med att sju förändringar av saklig innebörd och ett
mindre antal av redaktionell innebörd beslötos.
Det är icke utan intresse att taga del av Stalins kritik av
ändringsförslagen. Några ha önskat, att Sovjetunionen skulle kallas
»Arbetare, bönders och den arbetande intelligensens land» i stället för
»Arbetare och bönders land». Detta bortförklarar Stalin med att
intelligensen icke är någon klass och alltså icke behöver nämnas. För övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0089.html
