- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
165

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 15 febr. 1937 - Minnen från världskrigets Stockholm - Våra ultrademokrater och Sovjet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klumpighet, som utmärkte herr von Reichenau i likhet med många
andra av Wilhelm II:s representanter i utlandet, framstå i kontrast
till herr von Lucius’ smidiga skicklighet. Men speciellt viktig är en
annan sak, som visserligen förut är känd genom efterkrigstidens
avslöjanden men alltför ofta förbises eller förtiges. Lord Howard
betonar på ett par ställen (sid. 218 ff. och 246 f.), att vad som framför
allt hindrade England att använda kraftigare påtryckningsmetoder
för att driva igenom sina krav i Stockholm, var den ryska regeringens
utomordentliga oro för att dylika kraftåtgärder skulle driva Sverige
att deltaga i kriget på Tysklands sida. Denna fruktan ledde till
enträgna föreställningar hos Howard från såväl hans ryske som hans
franske kollega. Och man får högintressanta upplysningar om hur
fruktansvärt allvarlig en dylik eventualitet ansågs i Ryssland. Det
räknades med en svensk invasion med 400,000 man i Finland, en
resning därstädes och Petersburgs fall. En dylik händelse skulle ha
medfört, att starka ryska trupper måst dragas från Polen, där läget redan
var högst oroande och inga stridskrafter kunde undvaras. »Sveriges
inträde i kriget skulle fullständigt hava ändrat hela krigsläget på
östfronten», säger Howard, och han omtalar, att den ryska
generalstaben på en direkt engelsk fråga om följderna av Sveriges eventuella
deltagande i kriget svarat: »Följderna för Ryssland skulle bliva
oberäkneliga och olycksbringande.» Detta telegram sändes under tiden
för de stora nederlagen i Polen på sommaren 1915, då envoyén
Nekljudov var särskilt enträgen i sina varningar till engelske
ministern.

Dessa lord Howards upplysningar borde tillmätas särskilt värde, då
man vill bedöma bakgrunden till den Hammarskjöldska regeringens
rakryggade politik eller då man talar om den svenska aktivismens
realpolitiska förutsättningar.

Våra ultrademokrater och Sovjet.



Den ryska krigsbudgeten belöper sig i år till
över 20 miljarder rubel, vilket utgör en enorm
stegring sedan 1935 och 1936, då samma budget slutade på 14,8 och 8,2
miljarder. Inför denna stegring frågar man sig ovillkorligen: Hur
går det? ... När brakar det löst? ... Och man tänker på spökflygarna
i Norrland.

Många svenska radikaler, däribland hr Z. Höglund, gå i god för
Sovjetunionens absolut fredliga avsikter. Vi skola icke diskutera,
huruvida det är från Sovjet, som den största krigsfaran f. n. kommer,
men när samma radikaler som bevis för sin tes hänvisa till
folkförbundet och Sovjets medlemskap, känner man sig långtifrån
överväldigad. När hr Z. Höglund och meningsfränder uteslutande varna
Sverige för västerlandets diktaturstater, tycks man glömma det enkla
förhållandet, att det främst var bolsjevismen, som framtvingat
diktaturerna och följaktligen även borde inrangeras bland de för
demokratien i dubbel bemärkelse farliga staterna. Det låter kanske
egendomligt men är icke desto mindre ett faktum, att våra »demokrater»
härvidlag äro mera bolsjevikiska än bolsjevikerna själva; på Kominterns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free