Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Medborgarbildning och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDBORGARBILDNING
OCH DEMOKRATI
Undervisningsproblemen höra till de spörsmål som
aldrig förlora sin aktualitet, huru länge de än diskuteras.
Motsatserna mellan humanistiskt och naturvetenskapligt bildningsideal,
mellan specialiseringens och allmänbildningens krav, mellan den
fysiska, den intellektuella och den moraliska utbildningens
anspråk på ungdomens tid och intresse, äro lika skarpa och
uppenbara i dag som de voro på Tegnérs och Agardhs, på Lings och
Geijers tid, och det är föga sannolikt att man om hundra år skall
ha hunnit närmare någon allmängiltig och bestående lösning.
Såvida icke den tekniska utvecklingen skulle visa någon tendens till
stagnation, finns det ej heller skäl att förmoda att omdaningen i
statens eller samhällets organisation i och för sig behöver medföra
någon annan förändring i problemställningen, än den som kan
betingas av de makthavandes mer eller mindre objektivt grundade
uppfattningar om vad man behöver och icke behöver lära sig.
I ett avseende finnes emellertid ett mycket nära samband mellan
statslivets organisation och undervisningsväsendets inriktning,
nämligen när det gäller kunskapen om samhällets organisation och
förhållandet mellan stat och medborgare. Det kan svårligen göras
gällande, att undervisning i dessa stycken i och för sig skulle ha
större bildningsvärde än studier i latin, konsthistoria, matematik
eller biologi. Men däremot är det ett ofrånkomligt faktum, att den
utgör en nödvändig förutsättning för att ett fritt demokratiskt
statsskick i längden skall kunna äga bestånd. Redan Rousseau,
demokratiens teoretiker, framställde sambandet mellan folkvälde
och folkbildning som ovillkorligt, och i Schweiz, den direkta
demokratiens förlovade land, har man åtminstone i de protestantiska
kantonerna sedan många årtionden tillbaka dragit demokratiens
rätta konsekvenser genom att införa en mönstergill, delvis
oöverträffat hög folkbildning. Endast om man i Sverige är beredd att
offra den allmänna rösträtten, den enskilde medborgarens
rättskapacitet och likheten inför lagen, kan man våga att med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0179.html
