Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 15 mars 1937 - Kyösti Kallio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Kyösti
Kallio.
Den 15 mars.
Kyösti Kallio är personligen en hederlig man och en
oförvitlig medborgare. Under hela hans långa politiska bana har
ingenting fallit honom till last som icke kunde tåla det skarpaste
dagsljus. Och i fråga om fosterländskt patos och brinnande vilja att
tjäna sitt land och att göra alla rätt fyller Kallio de högsta mått.
På hans erfarenhet i politiska ting och kännedom om finländskt
statsliv finnes heller intet att anmärka. Kallio är född 1873 i norra
Österbotten, på en enkel österbottnisk lantgård. Hans bildning är
utöver den första skolgången självförvärvad. Genom ideella
strävanden, ungdoms- och nykterhetsföreningsarbete kom ban till det
kommunala livet, och den vägen till de sista ståndslantdagarnas
bondestånd. Han var med om att bilda agrarpartiet och hörde till dess
första uppsättning på 7 lantdagsmän i den första enkammaren. Sedan
har han oavbrutet tillhört folkrepresentationen, tills han den 15
februari i år valdes till republikens president. Sin första regeringspost, den
första en agrar nått, fick Kallio i Tokois »ministär» 1917, Finlands
första egna regering; han var även medlem av Svinhufvuds
självständighetssenat, och han var även den första agrar, som blev
regeringschef. Statsminister har han varit fyra gånger, och sammanlagt har
han deltagit i ej mindre än tio regeringar. Vid femton riksdagar har
Kallio fungerat som talman. Tilläggas må även att Kallio det sista
tiotalet år haft sin arbetspost i Finlands Bank, där ban varit medlem
i direktionen, samt att han självfallet haft ett otal kommitté- och
andra förtroendeuppdrag.
Kallio saknar långt ifrån representativa egenskaper. Tvärtom är
han en god talare, visserligen med en dragning åt det sentimentala,
men han kan även tala kraftfullt när det behöves. I hela sitt
uppträdande har han en naturlig värdighet. Trots att Kallio närmast
måste betecknas som småväxt vilar över hans yttre mycket av en
bondehövding i detta ords bästa bemärkelse.
Men en man i en så utsatt ställning som Kallio liar givetvis även
kommit att blotta sina svagheter. En av de mest märkbara är bristen
på skolning. Finlands president är i mycket en ämbetsman, och vad
som saknas av utbildning är svårt att reparera. Den bristande
kunskapen i landets ena språk är honom även till stort förfång. Resande
svenskar påstå sig ha talat svenska med Kallio, men inför inhemska
män, även enspråkigt svensk allmoge, talar Kallio aldrig annat än
finska. Något utländskt språk behärskar han ej.
Ovan nämndes Kallios goda uppsåt och fasta vilja att göra alla
rätt. Men i fråga om vad som är rätt och klokt kunna självfallet
meningarna vara delade. Kallio har aldrig vuxit helt fri miljön uppe i
norra Österbotten, under sin långa statsmannabana såsom agrarernas
ledare har hans ursprungsåskådning ej förändrats. Folkets väl ser
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
