Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Finlands parlamentarism — ett tjugoårsminne. Av R. Erich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som man av rättrogen doktrinism ofta är benägen att förbise, är den,
att »parlamentarismen icke är något färdigutbildat och enhetligt»
författningsinstitut, utan ett komplex av politiska normer,
föränderliga och anpassningsdugliga och alltid icke stereotypa regler.
Erfarenheten bör väl efterhand i det ena och det andra landet
bringa till insikt härom, men det riktiga korrektivet ligger nog
i den självprövning och självtukt, i avsaknad varav demokratien
löper faran att urarta att övergå i partigodtycke och
partiorganisationstvång och slutligen måhända få ge vika för mycket
olikartade former av samhällsliv, former som med andra, kanske
mycket radikala, medel söka lösa det gamla och ständigt
återkommande problemet: »ordning och frihet» i förening med postulatet
»suum cuique tribuere».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
