Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kring jordbruksregleringen. Av Fritiof Domö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke något prejudikat till förmån för ett fortsatt statligt
ingripande inom näringslivet, enkannerligen industrien. Intet av vad
som genomförts inom jordbrukspolitiken talar för en liknande
reglering av industrien och handeln i övrigt. Samma skäl som
alltid åberopats för industriens frihet till expansion och
anpassning äga fortfarande giltighet. Efter industriens konjunkturer
kan och bör jordbrukets prisnivå — så länge jordbruket är
reglerat — anpassa sig. Och för industrien måste det vara en viss
trygghet att veta, först att jordbruket nu kan trygga vår
livsmedelsförsörjning i händelse av yttre oroligheter, likaså att
jordbrukets mindre beroende av utlandsmarknaden minskar dess
känslighet för internationella kriser och därmed också kan något
dämma upp den internationella konjunkturvågens vågsvall mot
landet i dess helhet.
9) Om man som jag har den bestämda uppfattningen att
jordbruksregleringen förskonat vår landsbygd från utarmning, har
man därmed också angivit jordbrukshjälpens betydelse som ett
stort första, före-Myrdalskt led i en verkligt positiv
befolkningspolitik. Man behöver härvid icke ingå på några ibland kanske
mot städerna mycket orättvisa kvalitativa värderingar av den
ungdom, som födes på landet och i städerna. Det är nog att peka
på de kvantitativa talen och på de fruktansvärt låga
födelsesiffrorna i en stad som Stockholm även under nuvarande
högkonjunktur. Att förbise denna för landets hela framtid indirekta
verkan av den aktiva jordbrukspolitiken vore ej rimligt.
10) Man hör ofta den standardiserade frasen att högerns politik
och borgerlig politik överhuvud skulle vara negativ, steril. Som
jag ovan belyst, utgör jordbruksregleringen enligt min mening
alltigenom en konstruktiv politisk insats av största räckvidd. När
socialdemokraterna så gärna för egen räkning monopolisera den
konstruktiva politiken, bör det erinras om att de äro urarva till de
första årens svenska jordbrukshjälp, under vilken tid praktiskt
taget hela den nuvarande regleringen grundlades, fastän denna
sedan justerats och finslipats alltefter de rön, som nya och åter
nya erfarenheter givit. Hr Sköld kan omöjligen göra anspråk på
patenträtten, på sin höjd — först år 1933 — på entreprenörstiteln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
