Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Huvudströmningar i våra dagars filosofi. Av Bertil Pfannenstill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUVUDSTRÖMNING AR
I VÅRA DAGARS FILOSOFI
Av docenten BERTIL PFANNENSTILL, Lund
I VÅRA dagar talar man så mycket om vetenskapens
sammanbrott och bankrutt. Inom kulturlivets alla områden är allt i
flytande; några fasta konturer äro svåra att skönja, till och med
den »exakta» naturvetenskapen har förlorat sin prägel av exakthet
och stabilitet. Att denna allmänna krisstämning ej minst drabbar
filosofien, är ju fullt naturligt på grund av filosofiens egen
beskaffenhet. Filosofien har alltid varit en känslig barometer för det
vetenskapliga ocli kulturella tillståndet överhuvud, liksom den å
sin sida mer eller mindre påverkat detsamma; dessutom har
filosofien gärna varit en kampplats för skiftande meningar och idéer.
Men i vår tid tycks den philosophia perennis, den eviga filosofi,
som filosoferna under alla tider strävat efter, vara mer ouppnåelig
än någonsin förut. Vare sig filosofien vill vara blott och bar
vetenskapslära, vetenskapernas tjänarinna, d. v. s. nöja sig med att
diskutera specialvetenskapernas begrepp och metoder, eller den
vill vara verklighetsforskning, d. v. s. nå fram till tillvarons
yttersta förutsättningar, ge en världs- och livsåskådning, så måste
den i båda fallen nödvändigtvis utsättas för tidens brist på
fasthet: i förra fallet de moderna vetenskapernas komplicerade
problemläge, i senare fallet vår tids alla inre och yttre konflikter —
man anser ju till och med, att de nuvarande svåra politiska
konflikterna äro att återföra på världsåskådningsfrågor.
Är det då omöjligt att finna något gemensamt och enhetligt för
de riktningar, som gå under benämningen modern filosofi! Redan
motsättningen mellan filosofi som vetenskapslära och filosofi som
världsåskådning tycks innebära ett oöverkomligt problem. Man
har ju försökt rädda filosofien från de gamla tvistefrågorna genom
att rikta filosofiens uppmärksamhet på själva
problemställningarna. Men hur är denna utväg möjlig, då man inte ens är
klar över, vilka problem det är, som skola ställas? Nyidealism,
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
