Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Karlis Ulmanis — Lettlands president. Av William W. Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLIS ULMANIS —
LETTLANDS PRESIDENT
UR EN ÖSTERSJÖSTATS FRIHETSHISTORIA
Av svenske lektorn vid Riga universitet WILLIAM W. FREIJ
Yi HA numera vant oss vid att betrakta de tre baltiska staterna
Estland, Lettland och Litauen som ett ekonomiskt, i viss mån
också politiskt block, ehuru ju detta direkta och öppet
proklamerade baltiska samgående ej sträcker sig längre tillbaka i tiden än
till den 14 september 1934, då den s. k. baltiska ententen efter ganska
långvariga förhandlingar ingicks. Genom denna konstellation ha
onekligen de till folkmängden obetydliga baltiska republikerna
vunnit en pondus, som de väl icke skulle ha mäktat förvärva var
och en för sig. Deras röst har blivit att räkna med i de europeiska
makternas rådslag, ett faktum, som i år genom två skilda
tilldragelser på det tydligaste manifesterats; den ena här åsyftade
händelsen var den engelske statsmannen lörd Plymouths besök i
Tallinn, Riga och Kaunas, den andra utrikesminister Sandiers
sena svarsvisit på de baltiska utrikesministrarnas besök i den
svenska huvudstaden. Även inbjudan av lettiske utrikesministern
Munters till Moskva, där han mottogs på ett iögonenfallande
hjärtligt sätt, får kanske betraktas under samma aspekt.
Förtjänsten av dessa betydelsefulla koalitionsförhandlingars
positiva resultat tillkom i hög grad Lettlands nuvarande president,
Karlis Ulmanis, som med kraft trätt in för ett baltiskt
samgående, sedan han ett halvår tidigare avskaffat det
parlamentariska styrelsesättet i sitt land och gjort sig till letternas ledare
— Vadonis. Med koalitionens ingående hade Ulmanis uppnått ett
av de viktigaste av de mål, som ban uppställt för sig efter
regimförändringen; en ny seger var vunnen för hans okuvliga energi,
vilken utgör förklaringen till den märkliga, ständigt stigande
livskurva, som han kan blicka tillbaka på, då han i år ingick i sitt
sextioförsta levnadsår. Med hårdnackad konsekvens har LTlmanis
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
