Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10
- Socialstat och samhällsetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOCIALSTAT
OCH SAMHÄLLSETIK
Den moderna socialstaten har under den senaste tidens
politiska debatt ställts under företrädesvis ett aspekt: det finansiella.
Känslan av att det sociala reformtempot blivit för forcerat och
rädslan för att en ekonomisk kris hastigare än väntat kan bryta
in och derangera statsfinanserna ha kommit till mer eller mindre
oförblommerade uttryck, ej blott inom de partier, som stå
utanför regeringskoalitionen, utan även om än med sprödare klang
inom regeringspartierna. När regeringen vid nästa års riksdag
av allt att döma ämnar hålla inne med några av de på
dagordningen stående projekten om nya former av social försörjning,
måste väl detta delvis uppfattas som ett eftersinnande även på det
håll, där man förut sett allt i rosenrött.
Ett inlägg i denna socialfinansiella debatt är 1936 års
skattekommittés nu avgivna betänkande. Fil. d:r Ivar Anderson
utvecklar i detta häfte de bärande principiella motiven för detta
enhälligt avgivna förslag och de många tekniska förbättringar, som
det från sina utgångspunkter innehåller. Dess statsfinansiella
grundton är resignationens. Det innebär ett fastlåsande av en
skattenivå, som alla för få år sedan blott ville eller blott låtsades
anse som extraordinär och som ett »krisoffer». Utredningen har
även visat, att läget är sådant att ej ens kommitténs konverterade
skatteskala håller för några allvarliga krispåfrestningar.
Ett annat inlägg har gjorts av den bondekommitté under
hemmansägare Liss Olof Larssons ledning, vilken kommitté —
sammansatt ur flera partier — inom Kopparbergs läns
hushållningssällskap lokalt undersökt problemet om »flykten från
landsbygden». I rikspressen har uppmärksamheten mest fästs vid siffrorna
för de många ödehemmen i Siljansbygden — en
ödeläggelseprocess, som hur beklämmande den i sig själv än är dock väl
närmast kan jämföras med nedläggandet av torp i det övriga Sverige
före och omkring sekelskiftet. Värd minst lika stort intresse är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0693.html
