Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kommunalreformen i städerna — ett sjuttiofemsårsminne. Av Nils Herlitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Herlitz
liga resultat, en starkt utvecklad allmänanda. Det krävdes av
en god medborgare, att ban skulle förmå samarbeta med andra
och taga hänsyn till deras intressen, att lian skulle lyssna till
minoritetens mening om han hörde till majoriteten, och att han
skulle veta att frivilligt giva vika, om han stod inför en stark
opinion med en annan mening än hans. Det är ett gott
vittnesbörd om dessa moraliska föreställningars styrka, att så mycket
gott kunde åstadkommas på frivillighetens grund. Otaliga
byggnadsverk i våra städer utgöra än i dag ståtliga minnesmärken
över allmänanda och ansvarsmedvetande. Men å andra sidan
gynnades den ansvarslöse, osolidariske nejsägaren. Betänksamhet
och försiktighet hörde till en kommunalmans främsta dygder.
Ocli mångenstädes fick gammal ordning bestå oförändrad i
långliga tider utan hänsyn till nya tiders behov.
Det var sålunda något mycket viktigt som inträffade, då
stadsfullmäktiges majoriteter fingo makt att handla och vandia
oberoende av gammal nedärvd ordning och oberoende av Kungl.
Maj:ts föreskrifter. Framsynta kommunalpolitiker, med håg och
intresse för samhällsnyttiga företag, skulle icke längre vara
hänvisade till att försöka övertyga alla motsträviga och likgiltiga.
Så snart mer än hälften av de förtroendemän, som sutto i
stadsfullmäktige, blivit övertygade, var vägen banad för ett nytt
företag. Stadens medlemmar hade blott att underkasta sig, vad
stadsfullmäktigemajoriteten beslöt. leke heller frågades det i regel
efter regering, länsstyrelser eller magistrater; de fingo väl
kontrollera att stadens verksamhet stannade inom sina lagliga
gränser, men endast i undantagsfall fordrades deras godkännande av
stadsfullmäktiges beslut. Stadsfullmäktigemajoriteternas frihet
hänförde sig till ett mycket vidsträckt område.
Kommunalförordningen mödade sig icke med att utstaka det bit för bit. Den
hänvisade icke heller städerna att blott sysselsätta sig med
bestämda angelägenbeter som annorstädes angåvos i lag eller
författning. Den öppnade portarna på vid gavel med sin allmänna,
för varje kommunalman välkända formel: gemensamma
ordnings-och hushållningsangelägenheter. Det var inom detta vida fält, som
stadsfullmäktigemajoriteterna inbjödos att gestalta sina städers
utveckling alltefter vad de funno nyttigt och gagneligt. På detta
sätt skapades de rättsliga grundvalarna för en handlingskraftig
kommunalpolitik med vida perspektiv. Överblickar man nu efter
75 år, vad som uträttats av vår kommunalförvaltning, enkanner-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
