- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
24

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utrikesnämnd eller utrikesutskott? Av Fredrik Lagerroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTRIKESNÄMND

ELLER UTRIKESUTSKOTT?

ETT LIBERALT DILEMMA I
FÖRFATTNINGS-HISTORISK BELYSNING

Av professor FREDRIK LAGERROTH, Lund

LUm svensk politisk självstyrelse liar alltsedan riksdagens första
tillkomst dess maktställning och sammansättning varit — det
ligger i sakens natur — av lika stor betydelse. En riksförsamling,
som är allena maktägande men ej inrymmer representanter för
folkets breda lager, kan lika litet konstituera en demokrati som
en, som rekryteras genom allmän rösträtt men saknar viktiga
rättsliga befogenheter. Också har, så länge en svensk
författningshistoria existerat, det konstitutionella maktdelningsproblemet och
det sociala representationsproblemet i lika grad fångat
författningshistorikernas uppmärksamhet.

Till en representativ demokratis nödvändiga rekvisita höra
emellertid även sådana former för riksförsamlingens
överläggningar och beslut, som garantera, att de senare bliva ett sant
uttryck för dess verkliga mening. Annars hinner den legala
demokratien icke utöver skenkonstitutionalismens stadium. För den
svenska riksdagen har dess organisation, vad man rätteligen bör
kalla riksdagsskicket, varit en lika viktig angelägenhet som dess
maktställning och sammansättning. Dock har den av historikerna
mera iakttagits ur teknisk än principiell synpunkt. Knappast har
den setts i sekulärt perspektiv.

Under svensk författningsutveckling ha två principer tävlat
med varandra om rätten att prägla riksdagsskicket. Osökt kan
man kalla dem den gustavianska och den frihetstida. Också kan
man med tanke på de riksdagsordningar, vari de var för sig mest
stilrent utgestaltats, tala om 1617 och 1723 års idéer. Den förra
principen går ut på att riksdagen, i plena eller i utskott, förhand-

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free