Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utrikesnämnd eller utrikesutskott? Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Lagerroth
han tillåtit sig, voro alltför spasmodiska för att åstadkomma
någon varaktig skada. Så behövde den ingående frihetstiden endast
utveckla och kodifiera principer, som 1600-talet knäsatt. De
förslag, konungen ville framlägga för ständerna, måste enligt 1723
års RO alla vara med råds råde utfärdade och behörigen
kontra-signerade. Det personliga mötet mellan konung och ständer på
rikssalen, som även frihetstiden tillstadde, hade endast
ceremoniell karaktär. Och de tyskfödde kungarna hade icke möjlighet
ens på denna väg inverka på ständerna. De tego i tronstolen lika
väl som Karl XI.
Av den andre Gustav tog den tredje de metoder i arv, som han
använde för att behärska ständer, som han ej kunnat beröva alla
legala befogenheter. Han har konsekventare utvecklat dem, men
förvanskat dem har han icke. Det anakronistiska i hans åtgärd
att 1778 återuppliva 1617 års RO får icke dömas för hårt. Sagda
riksdagsordning var otidsenlig redan vid sin tillkomst, och de
medel, man hittade på 1778 för att förebygga att konungen drog
för stor vinst av ståndssplittringen — mellan stånden växlade
protokollsutdrag — voro icke mer komplicerade än att de redan
kunna ha föresvävat 1617 års ständer som surrogat för de
gemensamma utskott, de ej mer fingo använda sig av. Först därutinnan
har Gustav III velat gå längre än Gustav Adolf att de viktigaste
propositionerna skulle besvaras av stånden omedelbart inför
honom på rikssalen, utan att dessförinnan ens en omgång separata
ståndsförhandlingar under sedvanliga talmäns ordförandeskap
skulle vara. lovliga. Då sådant icke lyckades honom utom 1772
och 1789, har han fallit tillbaka på det av honom ledda hemliga
utskottet såsom en central för hela riksdagsarbetet. Också för ett
sådant ordförandeskap kunde han åberopa prejudikat från Gustav
Adolfs dagar.
Vad här kallats den gustavianska principen hade 1809 icke
förlorat sin aktualitet. Tvärtom kan man säga att det är om den
striden då står. Inför tanken att i föreliggande situation ändra
riksdagens sammansättning har man överlag resignerat. I den
konstitutionella maktdelningsfrågan rådde ingen principiell
skillnad mellan interimsregering och konstitutionsutskott. Vad som
gjorde det förras bud i författningsfrågan, det Håkanssonska
förslaget, så osympatiskt för det senare var att det behärskades av
1617 års idéer. Ett hemligt, av konungen lett utskott hade icke
blott gjorts till främsta utredningsorgan utan också fått sig till-
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
