Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utrikesnämnd eller utrikesutskott? Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikesnämnd eller utrikesutskott?
erkänd rollen av medlare mellan stånden i vissa finansfrågor.
Och bevillningsfrågor kunde till sist avgöras i plenum plenorum
på rikssalen under konungens ordförandeskap.
På dessa den legitima royauténs pretentioner följer som en vass
replik bestämmelsen i 1809 års RF § 55, att riksens ständer icke
må i konungens närvaro över något ämne besluta och att deras
utskott i gemen icke kunna inför konungen hålla några
överläggningar. Frigjort från kungligt inflytande kom utskottsväsendet
att åter antaga den frihetstida typen. Rimligtvis ökas dess
konstitutionella betydelse av att de sex ständiga utskott, som redan i
regeringsformen konstituerats, svara mot ständernas olika
grund-lagsenliga befogenheter och icke, såsom till en del varit fallet
med de utskott, som sedvanerättsligt uppvuxit i hägnet av 1723
års RO, mot det kungliga kansliets ur sakliga synpunkter från
varandra avskilda expeditioner.
Helt ha dock icke det nya statsskickets grundläggare kastat 1617
års idéer överbord. De ha berett dem ett par reservationer.
Mindre förvånar att konungen enligt 1810 års RO möter
ständerna på rikssalen vid riksdagens öppnande och avslutning och
därvid har möjlighet att tala till dem. Ett sådant skattande åt det
ceremoniella förekom ju också under frihetstiden. Rent
ceremoniell karaktär ha ock de talrika, först 1933 helt avskaffade möten
mellan konung och ständer på rikssalen, vari lagstiftningsarbetet
i de flesta fall mynnar ut. Mera underlig och mindre ofarlig ter
sig däremot bestämmelsen i RF § 54 att ständerna, när konungen
så önskar, utvälja ett utskott, med vilket han kan överlägga i
ärenden, som ej tillhöra annat utskotts befattning och han prövar böra
hemliga hållas. Säkerligen har man ansett ett undantag från den
i RF § 55 uttalade principen mindre vådlig, då den blott avser
överläggning och därur framsprungna yttranden men icke beslut.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
