Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några brev från Vitalis Norström. Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några brev från Vitalis Norström
Till högtidsdagen i februari hoppas jag få komma, fastän min
hälsa varit särdeles dålig ett par månader. Den svåra nervösa
magåkomman synes nämligen vara på retur.
Hvad minnesteckningen angår, skall jag icke säga nej i annan
måtto än så, att det blir mig omöjligt bli färdig därmed redan i år.
Jag är nu midt inne i framställningen af min filosofiska åsikt, och
det skulle lända till verklig skada för denna framställning, om jag
nu gjorde någon exkursion åt sidan. I viss mening gäller det: nu
eller aldrig! Men till 1909 hoppas jag bli färdig. Och då med en
teckning af Boström, icke af Höjer. I det stycket har jag ändrat
min mening.
Höjer öfvar kanske en starkare inre dragning på mig, men han
ligger dock helt och hållet vid sidan af min egen väg, medan en
monografi öfver Boström direkt springer fram ur mina egna uppgifter,
ja rentaf är något, som jag förr eller senare måste gripa mig an
med. Jag skall därvid — om Akademien hedrar mig med förtroendet
— väl akta mig för den lärda afhandlingsstilen och söka iakttaga
den akademiska minnesteckningens fordringar på samma gång som
den stränga sanningens. Boström är äfven för mig en mycket
betydande man — i vår svenska odlings häfder, fastän icke i filosofiens
allmänna historia, dit han knappast hör. Detta hindrar naturligtvis
icke, att han var en verklig filosof.
Jag hoppas att Nobelkomitén emottagit mitt förslag.
Med utmärkt högaktning
Eder vördsamt tillgifne
Vitalis Norström.»
Härtill är nu att anmärka: Vitalis Norström hade ju gått ifrån
sin tidigare lärjungeställning till Boströms filosofi. Men just
behovet att för sig själv och andra klargöra denna nya ståndpunkt
är det som talar ur hans ovan citerade bekännelse, att en
monografi över den berömde Uppsalafilosofen måste han förr eller
senare söka skriva. »Personlighetsfilosof» som Boström var han
alltjämt, men han trodde ej på Boströms sats att den absoluta
personligheten, Gud, är tillgänglig för teoretisk kunskap och
teoretiska bestämningar. En gång för alla hade ju Kant klarat upp,
att vårt vetande endast kan omfatta världen sådan den ter sig
för oss i tiden och rummet. Det verkliga bakom denna
fenomenvärld är ett »ting i sig», som vetenskapen inte kommer åt, varför
Boströms ocli andra metafysicis kunskap om det »absoluta», om
Gud vore skenkunskap och deras ståndpunkt »förkantisk», d. v. s.
ovetenskaplig.
mänhet om hans hälsa dikterat oeh avsänt detta andra brev. Som vanligt är det i
hennes avskrift det nu finns bland kungliga bibliotekets rydbergiana.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
