Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Finlands nya folkpensionering. Av Ralf Törngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Baif Törngren
dagen kort förut antagna lagen om obligatorisk folkpensionering
att träda i kraft den 1 januari 1939, innebar detta, socialpolitiskt
sett, ett av de märkligaste besluten under Finlands tillvaro som
självständig stat. Samtidigt innebar det avslutningen på ett
förberedande arbete, som med avbrott pågått under en tidrymd av
över trettio år. I detta arbete hade man haft många förebilder att
gå efter. leke färre än ett trettiotal olika länder, däribland
Sverige och Danmark, ha tidigare beträtt den obligatoriska, hela
folket eller åtminstone vida befolkningslager omfattande,
ålderdoms-och invaliditetsförsäkringens väg. Det är ock främst den svenska
lagen, som stått som mönster för den finländska.
Att man i. Finland beslöt sig för en ålderdoms- och
invaliditetsförsäkring framom t. ex. en sjukförsäkring, sammanhänger med
att den förra försäkringsformen, trots allt, är lättare att
genomföra och att man beträffande den icke behöver frukta lika stora
moraliska vådor som beträffande sjukförsäkringen. Det är t. ex.
svårare att simulera invaliditet än att simulera sjukdom.
Enligt Finlands nya folkpensioneringslag är varje i Finland
bosatt arbetsför person försäkrad från början av det kalenderår, som
följer näst efter det, då han fyller aderton år. Detta gäller
oberoende av resp. persons ekonomiska ställning eller om han tidigare
försäkrat sig i annan försäkringsanstalt.
Pensionsförsäkringen är alltså en folkförsäkring: den omfattar
icke blott lönarbetarna, utan hela befolkningen. En sådan allmän
folkförsäkring är särskilt i Finland på sin plats, då utom
lönarbetarnas krets en mängd personer finnas, vilkas ekonomiska
ställning är lika svag som lönarbetarnas. Teoretiskt liade det
varit tänkbart, att de personer, som kunna slå sig fram utan
folkpensioner, såsom statens och kommunernas tjänstemän samt
personer med större tillgångar, hade lämnats utanför pensioneringen.
Så har saken varit ordnad i Sverige intill ingången av 1937, då 1935
års nya svenska lag trädde i kraft. Med det system, som Finland
valt för pensioneringens finansiering, liade detta dock stött på
stora praktiska svårigheter. Hela denna grupp personer beräknas
för övrigt uppgå till blott 5—10 %> av hela det antal personer, som
folkpensioneringen genast kommer att omfatta, d. v. s. 1,700,000
personer. Vid jämviktsläget — år 2020 — beräknas antalet
försäkrade uppgå till c:a 2,200,000.
Från försäkringen har uteslutits alla de personer, som vid
lagens ikraftträdande fyllt 55 år. Man har icke ansett det ekono-
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
