- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
52

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Finlands nya folkpensionering. Av Ralf Törngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ralf Törngren

20 miljarder mark, var dock icke orolig däröver. I dess
motivering i den till riksdagen överlämnade propositionen hette det
nämligen, måhända optimistiskt nog: »Ifall besparingarna i allmänhet
tillväxa i samma grad som för närvarande, kommer fonden att
utgöra endast en bråkdel av landets totala sparkapital.–-Vid

sådant förhållande torde fonden icke komma att förorsaka större
investeringssvårigheter och ej alltför stor nedgång i räntefoten.»

Också om de blivande fonderna icke i ocli för sig behöva
åstadkomma rubbningar i penningväsendet, kan en
penningvärdeförsämring ha till följd, att dessa fonder, ihopsamlade med stora
ansträngningar, rinna bort som sand mellan fingrarna, utan att
närmelsevis göra den nytta och bringa den lättnad, som man tänkt
sig vid uppläggandet av dem. Samma resultat kan en
räntenedgång ha, en omständighet, vid vilken man icke synes ha fäst
tillräcklig uppmärksamhet.

Ytterligare förtjänar framhållas, att ansamlandet av dylika
fonder betyder koncentration av en stor ekonomisk makt i händerna
på dem, som ha fondernas förvaltning sig anförtrodda, en
omständighet, som även kan få politiska konsekvenser. Det är tänkbart
att fonderna kunna bli utgångs- och stödjepunkter för en
vidsträckt socialisering av Finlands ekonomiska liv. I sakens natur
ligger också, att dessa fonder knappast kunna bli för landet lika
produktivt använda som om de fortfarande befunnit sig i
enskild ägo. Bestämmelserna om fondmedlens placering, enligt vilka
de icke blott kunna placeras i stats-, kommunala och
kreditanstalters obligationer samt i skuldförbindelser, utan ock i solida
inhemska bank-, affärs- och andra aktiebolags aktier, öka
farhågorna därvidlag. Anstaltens innehav av ett och samma bolags
aktier är dock i lagen begränsat till högst tio procent av sagda
bolags aktiekapital, men vid eventuella placeringssvårigheter kan
denna procentsats med riksdagens begivande ju ökas, och för
övrigt behöves det icke ett alltför stort aktieinnehav för att kunna
utöva ett avgörande inflytande på ett företags ledning. I Sverige
voro den 30 juni 1935 c:a 64°/o av pensionsfondens medel placerade
i lån, därav största delen i kommunallån, 27 % i obligationer och
blott 2 % i aktier och 0,5 °/o i fastigheter. Resten utgjordes av
diverse fordringar, varav hälften var fordran å svenska staten.

Ytterligare en fara av de stora fonderna är, att de lätt kunna
föranleda en snedvridning av penningmarknaden. Regeringen har
visserligen i lagförslagets motivering framhållit »att olika slag

52

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free