Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Behandlingen av Sveriges ekonomiska historia för skolungdom och utländsk publik. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
däri, så bör det ej motivera en oriktig- framställning utan i stället
leda till att hela förklaringen får utgå.
I andra fall förbigår framställningen de avgörande momenten.
Det är sålunda olyckligt, för att icke säga mer, att (s. 232)
sammanslå sågverksindustriens och pappersmasseindustriens genombrott,
när de voro åtskilda av ett halvt sekel och den yngre industrien
i verkligheten ryckte fram samtidigt med att den äldre började
stagnera. Förklaringen till de norrbottniska malmfältens sena
exploatering, som föranledd av brist på kommunikationer (s. 233), leder
också vilse, så till vida som kommunikationerna förmodligen hade
tillkommit långt förr, om det då hade funnits egentlig
användning-för malmen; den verkliga förklaringen är att först den basiska
processen gjorde fosforrik malm användbar. Att kalla dessa fält »de
rikaste i världen» går ånyo förbi det avgörande momentet; det är
ej malmens mängd titan dess höga järnhalt som ger fälten deras
särställning. Allra betänkligast synes det mig vara att
framställningen undantagslöst (s. 253, 270, 279) sammanslår 1920/23 års och
1930/33 års kriser till »den utomordentligt svåra ekonomiska kris
som gick över världen efter världskriget» och exemplifierar den med
arbetslösheten på 1930-talet. En sådan teckning döljer fullständigt
— av obekant anledning men utan tvivel oavsiktligt — 1920-talets
i vår historia ganska enastående ekonomiska uppsving, som i
synnerhet för arbetarna resulterade i en förut okänd reallönestegring.
Det vore en lätt sak att öka denna exempelsamling, men vad som
redan har sagts får väl anses tillräckligt för att visa i vad mån
vår bästa historiska lärobok är i behov av reformation till huvud
och lemmar. Den måste efter mitt ringa förstånd skrivas på ett
sådant sätt att dess eget program blir genomfört; förmodligen
förutsätter detta hos dess författare fortsatt studium av både allmänna
och speciellt nutida ekonomiska företeelser.
Som tillägg till denna korta granskning av en historisk lärobok
skall jag med några ord fästa uppmärksamheten på det senaste och
ett av de få försöken till en framställning av Sveriges historia för
utländsk publik, Eagnar Svanströms och Carl-Fredrik Palmstiernas
A Short History of Sweden (Oxford 1934). Liksom i fråga om Odhner—
Westman skall jag i huvudsak inskränka min granskning till det
ekonomiskt-historiska innehållet; men i detta senare fall känner jag
dock beliov av en gensaga mot vad som i boken kommer ganska
nära kryperi för engelsmännen, en hållning som snarast kan väntas
leda till motsatt resultat mot det avsedda och som alldeles oberoende
därav är oförenlig med svensk värdighet. Blott ett par exempel
därpå må nämnas. Bedan påståendet (s. 229) att den svenska
allmänheten »alltid varit mottaglig för anglosachsiskt inflytande»
förefaller omöjligt att förena med historiska fakta. Uppgiften om det
beroende vari Then Swänska Argus stod till Spectator och Tatler
framkommer (s. 239), fastän det redan för fyrtio år sedan visats
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
