Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1938 - En bondetradition, som förgätits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor-
I flera år har socialvårdens rationalisering- stått
på dagordningen. Redan 1929 hade under det
snabba sociala reformarbetet floran av nämnder och organ börjat bli
för riklig, och det var då som rationaliseringstanken för första gången
utformades av kanslirådet G. H. von Koch. Under landshövding
Liibecks socialministertid tillsattes de s. k. organisationssakkunniga,
vilkas arbete skulle pågå samtidigt med
pensionsförsäkringskommitténs utredning och koordineras med denna. I anslutning till en
högermotion beslöt 1933 års riksdag att avlåta en utredningsskrivelse,
särskilt med hänsyn till förhållandet mellan arbetslöshet och
fattigvård samt sammanblandningen av dessa hj älpformer. Då den
Hanssonska regeringen nöjde sig med att av organisationssakkunnigas
förslag endast ta upp införandet av s. k. socialregister, gav 1936 års
riksdag socialministern en ny påminnelse om 1933 års
riksdagsskrivelse. Vid 1937 års riksdag ökades den sociala nämndinstitutionen
på ett nästan uppseendeväckande sätt genom de nya organ, som
tillskapades, och de nya socialuppgifter, som åvälvdes det allmänna i
samband med en serie beslut rörande befolkningsfrågan och om
änkebarnspension m. m. Både högern och folkpartiet krävde, att
regeringen äntligen toge upp rationaliseringstanken; innan en
fortsättning följde på det sociala fältet, måste hela den sociala
organisationen — i Sverige likaväl som i Danmark och Finland —
ettersynas och förenklas; erfarenheter från t. ex. Borås’ stad visade att
åtskilligt härvidlag vore både att göra och att vinna. Samtidigt
beskar riksdagen något yppigheten i regeringens samtidigt framlagda
sociala organisationsförslag; och regeringen hade i sin tur ändock
opererat bort de värsta utväxterna i befolkningskommissionens
projekt. Socialminister Möller bekvämade sig äntligen att utlova en
utredning; tidigare hade han fått för sig, att man först skulle se, hur
allt det nya verkade allt under det att man byggde på och byggde
på. Till avvikelse från den skyndsamhet, som eljest präglat
socialdepartementets verksamhet under hr Möllers långa förvaltning,
tillsattes utredningskonimittén först vid jultiden, alltså sedan ett halvår
gått tillspillo.
Kommitténs sammansättning har icke alstrat någon större
tillfredsställelse, att döma av pressens antingen återhållsamma eller
också ganska syrliga kommentarer. Man har sålunda frågat, varför
hr von Koch, som nu avgått som statens fattigvårdsinspektör, ej
ansetts önskvärd i kommittén; även om hr von Kock ej längre skulle
vara i sin krafts dagar, tycker man att det borde ha varit angeläget
att hans stora erfarenhet kunnat nyttiggöras i utredningsarbetet.
Valet av landshövding Bernhard Eriksson till ordförande kan icke
klandras från saklig synpunkt, eftersom denne under många år
spelat en framträdande roll inom socialpolitiken både i riksdagen och
som mångbetrodd utredningsman; men han är dock bunden av
tidigare ställningstaganden och han har ett län att styra. Nog frågar
man sig, om det icke varit lämpligare och klokare att för uppgiften
engagera en av sin tjänst mindre distraherad man — låt oss säga
71
En bondetradition,
som förgätits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
