- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
78

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1938 - Brasilien under Vargas’ diktatur - “Danmark och det litterära Nobelpriset före 1917“. Av Fredrik Vetterlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gränserna mellan partierna voro till för kort tid sedan också ganska
flytande samt svåra att upptäcka. Undantag måste dock göras för
integralisternas rörelse, starkt centralistiskt organiserad i
militariserade förband och tvivelsutan med mycken stor anslutning ej blott
från italienska och tyska emigranter utan även från folket i övrigt
oberoende av klasser, åldrar och regioner. Vargas’ hållning till
integralisterna är oklar, men det synes dock som om han själv tagit
starkare intryck av moderlandet Portugals måttfulle diktator, Oliveiro
Salazar, än av Mussolini och Hitler. I vart fall äro integralisterna
en mycket viktig faktor att räkna med, vilket dock icke behöver
betyda att Vargas i en kamp med dem skulle dra det kortaste strået.
Tilläggas må att åtskilliga monarkister finnas — nästa år kan den
brasilianska republiken fira sitt 50-årsjubileum — och att
kommunismen har en viss om än begränsad utbredning, bl. a. hos en del rika
som vilja snobba med ett slags ultraradikal idealism.

Mycket av vad Brasiliens kraftfulle och märklige president Getulio
Vargas utfört har legat i tiden eller utgjort en fortsättning på
föregående regimers uppbyggnadsarbete. Men hans diktatur, så
belysande för vår egen tids inrikespolitiska spänningar och deras
utlösning, betecknar en viktig milsten i den brasilianska förbundsstatens
historia, och den skulle kunna till motto förtjäna den gamla
inskriptionen på den blå globen i det brasilianska stjärnbaneret: »ordem e
progresso», ordning och framsteg.

"Danmark och det litterära Nobelpriset före 1917."



Min uppsats i fjol med ovanstående
titel (Svensk Tidskrift, 1937, häfte 3)
framhöll, hur den köpenhamnske teaterledaren professor
Riis-Knudsen ivrigt var verksam för att hans vän skalden Ernst von der Recke
skulle erhålla detta pris.

De källor jag anlitat — brevväxlingen mellan Riis-Knudsen,
litteraturprofessorn Julius Paludan i Köpenhamn och Svenska
akademiens sekreterare — upplyste dock ej, huruvida Recke faktiskt blev
föreslagen till priset, vilket visserligen i högsta grad var att
förmoda.

Från professor Paludans son, bibliotekarien vid Köpenhamns
kungliga bibliotek d:r Hans Aage Paludan, har jag emellertid nu
erhållit ett vänligt brev, som med stöd ur hans faders korrespondens
upplyser, att så verkligen varit förhållandet. Tre år efter varandra,
1911, 1912 och 1913, föreslogs Recke. Bibliotekarien Paludan
meddelar en betydande lista på framstående danska lärde — även från
radikal sida — som alla under dessa år voro ibland förslagsställarna.

För svenska läsare torde likväl denna lista numera sakna större
intresse, varför jag ej upptager den här. Men till komplettering av
min uppsats bör det nämnas, att Reckes kandidatur sålunda
bevisligen blivit framförd.

Fredrik Vetterlund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free