Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - De obotfärdigas förhinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundlag». Det är alltså icke fråga om att i grundlag införa några
pia desideria utan att inskriva bindande rättsbud, som andra
lagar icke få kränka. Det kan tilläggas, att den regering och den
riksdagsmajoritet, som gjorde sig skyldiga till en uppenbar
kränkning av grundlagarna, helt visst redan härigenom skulle komma
i en ogynnsam ställning vid nästa val. Svensk lag bäres sedan
gammalt upp av svenskt rättsmedvetande — och behöver helt visst
detta stöd. Vid bedömandet av motionens krav bör man emellertid
också beakta, att svensk lagstiftning i sin tur bidrager till att
utforma det svenska folkets rättsmedvetande. Ett inskrivande i
grundlag av det borgerliga samhällets fundamentala principer
skulle hos det svenska folket befästa den tanken, att man ej med
lättsinniga improvisationer av tillfälliga majoriteter får rubba på
de grundvalar, varpå vårt samhällsliv hittills har vilat.
Efter de här redovisade argumenten ha de liberala kritikerna
fört fram en anmärkning, som ensam skulle ha varit avgörande —
om den varit riktig. Man säger, att det är omöjligt att i grundlag
formulera de principer, som högern velat skydda. Det är
emellertid uppenbart, att det, som kan formuleras i en vanlig lag eller i
en kunglig förordning, det kan också formuleras i en grundlag.
Skulle man t. ex. i fråga om den personliga äganderätten icke
vilja införa de modifikationer och begränsningar, som denna
undergått i modern tid, kan man nöja sig med bestämmelsen, att
inga nya begränsningar äro tillåtna utom i de former, som äro
stadgade för grundlagsändring. Ett sådant stadgande skulle
visserligen innebära en utvidgning av det svenska
grundlagsbegreppet, men det äger åtskilliga utländska motsvarigheter. För
vinnandet av ett stort syfte vore det kanske också tillåtet och
tillbörligt att införa en ny form. Det kan tilläggas, att åtskilliga
demokratiska författningar ha givit de i högermotionen framförda
principerna sitt stöd. Då kritikerna särskilt dröjt vid de
svårigheter, som äro förenade med den personliga äganderättens
grundlagsfästande, kan det vara på sin plats att erinra om stadgandena
i Förenta staternas författning (Tilläggsartikel V), Norges
grundlag (§§ 101, 105, 106, 107), Danmarks grundlag (§§ 80, 81), den tyska
Weimarförfattningen (art. 153) och Nederländernas författning
(art. 152). I alla dessa författningar har det nu förment omöjliga
varit möjligt. Men de liberala kritikerna ha väl icke gjort sig
mödan att låta blicken falla utanför den stuguknut, där den
svenska politikens små taktiska beräkningar ha sitt svängrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
