Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Svenska romaner 1937. Av Elof Ehnmark - Ludvig Nordström: Planeten Markattan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
sig över hövan vid det idealistiska program i »Seid umsehlungens»
stil, som formulerats i bokens titel och som hjälten under
handlingens gång kommer fram till. Intrigen är däremot skickligt tvinnad
av konflikterna mellan två släktgrenar, en från överklassen och en
från underklassen. Mitt i den snabbt ökade villervallan prunkar
gubben Koger, likt en illfundig romare söndrande och härskande till
allmän missbelåtenhet. Kulmen nås under hans solenna 80-årsfest,
ett galaspektakel, som närmast liknar ett i förväg exploderande
fyrverkeri. Gösta Gustaf-Janson förstår att berätta och att med frisk
och frejdig talang porträttera bokens alla brackor. Men att romanen
höjt sig till verkligt litterär klass, det beror helt och hållet på det
livslevande barockporträttet gubben Koger, en personage värdig att
bli upptagen i den krets, där salig Mar kur ell och hans gelikar lia
sin förblivande varelse.
I 1937 års bokflod träffar man slutligen på en av de gamla och
erkända mästarna av den frodiga humorns berättarkonst, nämligen
Ludvig Nordström. Jämte Elin Wägner är lian dessutom den ende
av de s. k. 10-talisterna, som framträtt under året, och båda lia
förstått att med ali bravur visa, att den gamla generationen inte liar
svårt att hävda sig. Man har välkomnat Planeten Markattan
som ett lyckligt tecken på att den gamle, numera nästan klassiske
novellisten Ludvig Nordström återkommit. Intet kan vara
felaktigare. Den gamle Ludvig Nordström finns inte. Det är både oriktigt
och oberättigat att kräva eller ens önska någon återvändo för hans
räkning. Med ett socialt patos, som blivit ett med honom själv, har
han satt som sitt mål att söka klarlägga och demonstrera, vad som sker
i det som synes ske runt omkring oss i världen. Han kan inte för
ett ögonblick avstå från att klargöra den utveckling, som ryms i
begreppen totalism och världsstaden. Men samtidigt är Ludvig
Nordström i lika hög grad konstnär. Han kan gestalta som få, han
äger diktarens och människoskildrarens fantasi, han besitter en
saftig humor och en frodig berättartalang, som pockar på att komma
till uttryck. Man skulle med en stagneliansk omskrivning kunna
formulera hans problem i orden: lusten att teoretisera contra tvånget
att gestalta. I Planeten Markattan är han på väg att lösa sitt
för-fattarproblem. Denna bok, som är »en liten förhistoria» till något
mera, inleder inte i första hand en romansvit utan skildringen av
den sociala världsutvecklingen under de senaste mansåldrarna.
Komanen är sålunda främst ett kapitel samhällshistoria, behandlande
det gamla »Kreditsveriges» struktur och annalkande undergång.
Men samtidigt har denna demonstration försetts med exempel, som
hämtats från Ludvig Nordströms outtömliga förråd: de gamla
Öbackaoriginaleii. Så har han kunnat släppa lös hela sin frodiga
fabulerande kraft, sin pantagruelska mustighet och sin blixtrande
vitala framställningskonst. Än mer, han har i huvudpersonen, som
är ingen mindre än gamle patron Lack själv, erhållit ett varnande
exempel, som samtidigt står hans hjärta mycket nära. Därigenom
har hans humor kommit till sin rätt igen. Tendensen till trots blir
125
9 — 38121. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
