Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Svenska romaner 1937. Av Elof Ehnmark - Bondenöd och stormaktsdröm. Av Bertil Boëthius - Axel Strindberg: Bondenöd och stormaktsdröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
romanen ett äreminne över Kreditsveriges representant, den
kvicksilveraktigt livlige, outtömligt uppfinningsrike, okuvlige och
oemotståndlige patron Lack. Ocli än en gång lever hela gamla Öbacka
upp, kåkstaden och världsstaden, vars historia är på en gång äkta
svensk småstadskrönika och symbol för hela det stora mondiala
förloppet. Berättaren och förkunnaren Ludvig Nordström är med ett
ord på väg att finna sin nya form. Därmed är han för sin del i färd
med att nå den förnyelse, som den nutida romankonsten sedan länge
söker sig fram emot.
Elof Ehnmark.
bondenöd och stormaktsdröm
Axel Strindberg: Bondenöd och stormaktsdröm. Studier
över skedet 1630—1718. Stockholm, Albert Bonnier, 1937.
447 s., 1 pl. Kr. 9: 50.
Licentiaten Strindberg vill i »Bondenöd och stormaktsdröm»
skildra svenskt 1600-tal inifrån och underifrån, ur de betungades ocli
förtrycktas synpunkt. Men han har framförallt fastnat i de ledande
skiktens egoism och hycklade ideologier. Boken väcker snarast
minnet av 1’ancien régime’s memoarer, där desillusionerade världsmän
tolka sin tids öden med den världsklokhet, som ser små privata
motiv bakom de stora händelserna. Dessa memoarer ge dock
psykologiskt mer — och äro även roligare — därför att de äro skrivna av
män som sett världen ocli spänna över en stor skala av mänskliga
passioner. Strindberg åter har i sin hand fått en slagruta, som
enformigt och ensidigt ger utslag för det privat- och klassegoistiska
ekonomiska intressets dolda åder i varje gärning och livsgestaltning.
Psykologisk insikt härstammar ju ytterst från introspektion ocli
slutsatser av andras handlingar, vilkas motiv vi analogivis tolka.
Jag känner icke licentiaten Strindberg och hans bekantskapskrets.
Men det behövs knappast för att konstatera, att hans barnafromt
rätlinjiga tro på det ekonomiska intresset som yttersta
förklaringsgrund mindre härstammar från livserfarenhet än från teori och
läsning. Fastän det låter paradoxalt, är nämligen hans radikalt
subjektiva motivtolkning en frukt på den genetiska historieforskningens
träd. Hur livsvillkoren forma människor och institutioner liade ju
länge varit ett centralt problem, då 1800-talet skänkte oss en rad
mer eller mindre deterministiska försök att härleda allt ur ett
särskilt livsvillkor. Viktigast blev den s. k. materialistiska
historieuppfattningen. Även den som vägrar att i den oändliga kedjan av
orsaker utvälja en som den primära behöver ej vara blind för hur
knappheten följer allt mänskligt handlande i spåren. Ali historia är
sålunda ekonomiskt bestämd. Härav har Strindberg dragit den
vanliga men icke desto mindre felaktiga slutsatsen, att ali historia
ytterst bestämmes av ekonomiska motiv. Och med en ytterligare
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
