Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Bondenöd och stormaktsdröm. Av Bertil Boëthius - Axel Strindberg: Bondenöd och stormaktsdröm - »Behandlingen av Sveriges ekonomiska istoria» — ett genmäle. Av C. F. Palmstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
sega kamp kan tolkas också som en yttring av bevarad andlig och
ekonomisk styrka. En brytningstid sådan som stormaktstiden skall
aldrig kunna sammanpressas i en enkel och osammansatt formel.
Men svensk historieskrivning har väl knappast någonsin tvekat om
att bondeklassens strid och seger varit till lycka för vårt land.
Att Strindberg endast har hån till övers för Karl XII:s tragiska
kamp är självklart. Han har också fortsatt att spela på folkets
lidanden sådana de återspeglas i de subjektiva källorna. Men här
ha Heckschers undersökningar stört hans cirklar. Ett referat av dem
har som redan nämnts inarbetats. Man har dock intrycket, att
framställningen förut varit väsentligt färdig och att förf. ej haft hjärta
att arbeta om den inifrån. I stället söker ban avtrubba Heckschers
resultat genom att peka på allehanda vittnesbörd om lidanden,
förtryck och svårigheter. Eftersom ingen förnekat, att tiden var
mycket svår, går en sådan argumentation förbi huvudsaken. Det
problem, som här äntligen skymtat för förf., är ju att vinna en saklig
föreställning om rikets och därmed de bredare folklagrens bärkraft.
Strindberg har fångat intresset genom sin problemställning. Men
en dylik förtjänst kan aldrig ursäkta, att ban missbrukat
synte-tikerns rätt att bortse från det som ej är relevant hos fakta till att
förvända fakta, så att de bli relevanta. På ett annat plan ligger det
att han dömer efter en aktuell tidsriktnings ideal. I vårt södra
grannland har detta, i den där härskande åskådningens tjänst, blivit
den officiellt godkända historievetenskapens sätt att värdera.
Ide-erna vandra, och det har blott varit att vänta, att metoden skulle nå
också vårt land. Det är knappast att beklaga. Varken historien eller
idékampen torde — under förutsättning av ärlighet inför fakta —
i längden lida på, att historiens arbetsresultat utnyttjas i dagens
diskussion och förlänga dess perspektiv. Men rågångarna måste
hållas öppna mellan historia och idépolitik stödd av tillämpad historia.
Att liär brista i principiell klarhet och intellektuell ärlighet är att
svika den strävan efter objektivitet, vilken hittills framstått som ett
självklart och förpliktande bud i svensk vetenskap.
Bertil Boethius.
»behandlingen av sveriges ekonomiska
historia» — ett genmäle
I januarihäftet av Svensk Tidskrift har professor Heckscher å
propos »Behandlingen av Sveriges ekonomiska historia för
skolungdom och utländsk publik» åt bl. a. undertecknads avsnitt av en för
nära fyra år sedan för mognare brittisk skolungdom utgiven »Short
History of Sweden» ägnat en kritisk granskning, som jag anser mig
böra till en del bemöta.
Såsom överdrivet måste då först betecknas omdömet att åtskilligt
i boken »kommer ganska nära kryperi för engelsmännen, en hållning,
som ... är oförenlig med svensk värdighet». Det har naturligen legat
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
