Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 23 febr. 1938 - Van Zeeland — en illusionsfri världsreformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
respektive underskott skulle inrättas en flersidig’ avräkning med
Baselbanken som centralorgan. Slutligen framkastar van Zeeland
tanken på inrättande av en gemensam internationell fond under
Baselbankens förvaltning; från denna fond skulle under
övergångsperioden lån beviljas för finansiering av export- och importaffärer.
Utöver nu berörda spörsmål behandlar van Zeeland också den
brännande kolonifrågan. Han framlägger — utan att vilja direkt
engagera sig därför — vissa uppslag, som under loppet av de
förberedande överläggningarna framkommit rörande lösningen av detta
problem. Sålunda diskuteras tanken på en revision av
mandatbe-stä mine] serna i syfte att garantera genomförandet av en i såväl
ekonomiskt som politiskt hänseende fullständigt internationell
regim för mandaten. Vidare ifrågasättes, om icke den s. k.
Kongokonventionen med dess open-door-system skulle kunna generellt
genomföras för alla koloniområdens vidkommande; där så icke skulle
kunna ske, föreslås en undersökning av förutsättningarna för att
åt internationella företag, vilkas verksamhet strängt begränsas till
det ekonomiska området, inrymmas särskilda förmåner vid
koloniernas exploatering. Slutligen föreslås, att avtal ingås mellan
kolonier och industriländer i syfte att befrämja ett utbyte av koloniala
produkter mot utförandet av vissa allmännyttiga anläggningar,
såsom broar, järnvägar och hamnar; det nödvändiga kapitalförskottet
skulle lämnas av industrilandet.
Den van Zeelandska rapporten har i allmänhet mottagits utan
entusiasm. Vad de närmast berörda staternas hållning beträffar,
torde den engelska och franska kunna betecknas såsom sympatiskt
intresserad, Italiens ocli Tysklands såsom kyligt avvaktande ocli
Förenta staternas slutligen såsom enbart reserverad. I det engelska
underhuset uttalade Chamberlain den 1 februari, att tiden ännu
icke vore mogen att mera ingående debattera aktstycket, enär detta
för närvarande vore föremål för den brittiska och den franska
regeringens studium. De engelska börskretsarna synas ställa sig
avvisande till tanken på en långivning i större skala till Italien och
Tyskland — de två länder, som i främsta rummet åsyftas vid
rapportens kritiska behandling av valutakontroll och autarki
strävanden. Möjligt är dock, att en ändring härutinnan, framför allt i
förhållandet till Italien, snart 110g kan befinnas politiskt opportun.
Säkert är ock, att den italienska regeringens kyliga attityd icke
delas av landets finansiella kretsar, inom vilka man tvärtom med
största tillfredsställelse skulle hälsa en förnyad kreditgivning från
utlandet och ett därmed följande dämpande av
självhushållnings-strävandena.
Egendomligt nog synes diskussionen föga ha uppmärksammat de
i rapporten framförda synpunkterna på kolonialproblemets lösning.
Möjligen beror detta på, att van Zeeland i detta avsnitt synes ha
ganska mycket fjärmat sig från den verklighetens fasta mark, där
lian i övrigt sökt hålla sig. En internationalisering av de koloniala
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
