Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Riksdagen och demokratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN
OCH DEMOKRATIEN
GtENOM vårt land ocli säkerligen genom många andra länder
går i dessa dagar i vida kretsar en våg av Hitlerkult. Fülirerns
statskonst, med dess från början oanade målmedvetenhet,
handlingssnabbhet och teatraliska mästerskap, framträder desto mera
imponerande, som de demokratiska västmakterna gång på gång
nödgas erkänna den tyska politikens fullbordade fakta ocli för ali
världen exponera sin utrikespolitiska vanmakt; Frankrike lider
dessutom mer än någonsin av folkfrontspolitikens alla neuroser
och Paris har på ett par år blivit blott ett orons ocli nöjenas
centrum i Europa. Respekten för den rena muskelkraften och det
ogenerade våldet har hos många förträngt respekten för
åsämjan-dets metod i den internationella rätten — som dessvärre ibland är
högsta orätt. Den demokratiska statstankens tungrodda och
betänksamma former tillmätas på många håll intet värde; ännu
mindre ser man i gemene mans applåderande av nävrättens politik
den avsky för kriget, som många blott för några år sedan naivt
tilltrodde makten att göra krig för framtiden omöjliga. Varken
staterna eller människorna ha ändrat sig; staterna äro så brutala
som deras skapare, människorna, oföränderligt äro.
Utan tvivel vädra de nationalsocialistiska kretsarna i vårt land
nu morgonluft. Även 0111 de i nuvarande läge icke kunna tänkas
spela någon större roll, måste politikerna särskilt på den
borgerliga sidan räkna med att människors sinnelag i hög grad kommer
att bestämmas av sympatier för en politik, som gjort handlingens
propaganda till högsta lag. De flesta sympatisörer äro säkerligen
icke parata att ta steget fullt ut eller att svära på alla de
hit-transporterade dogmer, som den eklektiska svenska
nationalsocialismen förfäktar. Men de äro mentalt påverkade. Ej ens vår egen
regering har trots ali motvilja kunnat bli helt immun mot de
strömningar, som banat sig väg hitöver söderifrån: många av
statsministerns uttalanden skulle säkerligen haft en starkare
partipolitisk nyansering, därest ej den tyska »folkgemenskapstanken»
utmejslats.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
