Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Guldet, det internationella penningsystemets dilemma. Av Ivar Sundbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDET,
DET INTERNATIONELLA
PENNINGSYSTEMETS DILEMMA
Av docent IVAR SUNDBOM, Göteborg
I.
Det plötsliga sammanbrottet av efterkrigsårens med så många
uppoffringar återuppbyggda internationella guldmyntfot utlöste
hos de många, som vant sig vid att betrakta det nya systemet som
en trogen avbild av förkrigsårens klassiska guldmyntfotsystem,
en mycket begriplig känsla av överraskning och besvikelse.
Relativt snart kom man emellertid underfund med att ett system med
pappersvalutor i många avseenden kunde uppvisa lika god
stabilitet som guldet och t. o. m. erbjuda näringarna fördelar, som
knappast kunde uppnås under guldvalutans regim. Erfarenheten gav
vid handen, att oberoendet av ett internationellt giltigt
penningsystem icke som man befarade med nödvändighet behöver betyda
valutakaos. Den obundna valutan skapar möjligheter för varje
enskilt land att bedriva en autonom konjunktur- och
penningpolitik, som har till syfte att hålla näringslivet vid sunda vätskor och
avstänga landet från ogynnsamma inflytelser utifrån eller
åtminstone att mildra deras verkningar. Sammanhanget är det, att
den fria valutan i och för sig icke leder till några särskilda
resultat. Hur systemet fungerar, beror helt enkelt på den valutapolitik,
som bedrives. leke minst i vårt land har tack vare den förda
politiken den fria valutan rehabiliterat sig efter det vanrykte den
råkade i under kriget och de första etterkrigsåren. Man kan rent
av säga, att den f. n. åtnjuter en viss popularitet, icke minst bland
näringslivets representanter.
Utfaller omdömet om det nya systemet f. n. alltså gynnsamt, så
finns det’ dock ingen anledning att ej oupphörligt granska dess
förutsättningar och funktionsduglighet. Det kan hämna sig, om
man låter det utbilda sig till en dogm, att den fria valutan är det
bästa systemet à tout prix. Särskilt om man anlägger en
internationell aspekt på valutaproblemet, finner man onekligen icke så
173
13 — 38195. Svensk Tidskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
