- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
180

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Guldet, det internationella penningsystemets dilemma. Av Ivar Sundbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ivar Sundbom

tionens Skylla och noninterventionens Charybdis, ocli det är icke
säkert att man får den fördelning av guldet mellan England och
Förenta Staterna, som man anser vara önskvärd. Av siffrorna för
guldrörelserna ser man att tendensen trots allt är att guldet
samlas i Amerika, Över hälften av världens monetära guld är lagrat
i U. S. A. för närvarande.

Det kan nu starkt ifrågasättas, om vi icke genom de senare årens
stabiliseringspolitik kommit in i en situation, som erinrar om den,
som rådde före guldmyntfotens sammanstörtande 1931. Då var det
underlåtenheten att taga konsekvenserna av guldrörelserna i fråga
om prisnivåerna, som lade hinder i vägen för kapitalets
förflyttningar mellan länderna och gav ett drag av meningslöshet över
guldsändningarna. Nu är det underlåtenheten att anpassa de olika
ländernas prissystem efter varandra genom lämpliga förändringar
i växelkurserna, som motverka kapitalets rörelser. Tendensen blir
även nu att guldet tillgripes för utjämnande av
betalningsbalanserna. Guldet är alltjämt på vandring till Förenta Staterna och
det återstår att se, hur länge denna ojämnhet i guldfördelningen i
världen skall kunna skärpas ytterligare. Även Frankrikes enorma
guldtillgångar ha på senare år reducerats i stor omfattning, och
skulle England förlora så stora mängder guld att dess
hittillsvarande guldpolitik äventyras, så blir det svårt att hålla det
nuvarande systemet för växelkurserna orubbat.

V.

Vi skola nu till sist kasta en blick på guldfrågan ur mera
allmänna synpunkter. Om man bortser från transportkostnaderna,
bör guldets pris omräknat efter växelkurserna vara detsamma i
alla länder. Givetvis inverka de små köparna icke lika mycket
på prisutvecklingen som de stora. F. n. betyder Förenta Staterna
och England mest för guldprisets gestaltning i världen. Det pris
man söker etablera är emellertid icke ett jämviktspris, vid vilket
varken guldöverflöd eller guldknapphet förekommer, utan ett
mi-nimipris av den typ, som vi ha haft lika talrika som sorgliga
exempel på i fråga om de stora världsmarknadsvarorna under de
senaste decennierna. Fastställer man ett minimipris, måste man
ta dess konsekvenser. Man måste lagra varorna, förstöra delar av
förråden eller monopolistiskt reglera produktionen.

Om vi utgå från den sistnämnda metoden och undersöka dess

180

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free