Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Guldet, det internationella penningsystemets dilemma. Av Ivar Sundbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guldet, det internationella penningsystemets dilemma
Som prof. Erik Lindahl anmärkt saknar det icke sitt pikanteri,
att den enorma tillväxten av den ryska guldproduktionen är
resultatet av det konservativa City’s med sådan emfas framförda krav
på guldprisets stödjande.
Ökningen av det monetära guldet och fördelningen av detta på
världens viktigaste centralbanker framgår i milj. pund räknat av
följande tabell, där beräkningen är gjord efter det gamla guldpriset.
År England
Frankrike Tyskland
193 1............121 833 551 52
1932 ..........121 831 669 43
1933 ..........192 824 620 22
1934 ..........193 1,000 661 7
1935 ..........200 1,229 534 6
1936 ..........313 1,368 364 6
Siffrorna intyga den stora roll, som guldet spelar i
centralbankspolitiken under dessa år och även hur guldet haft en naturlig ten
dens att gå till Förenta Staterna. Det kan nämnas att denna
tendens ytterligare skärptes under 1937. Amerikas andel av det
monetära guldet var 1936 47,7 % men i juli 1937 ej mindre än 52,5 %.
Det är tydligt att guldanhopningen i U. S. A. icke kan fortgå
med den takt som skett, hur länge som helst. Man ställes i U. S. A.
inför valet att antingen sänka guldpriset eller att höja prisnivån.
Här göra sig naturligtvis olika intressen gällande. Den protektion
av guldproducenterna, som det höga guldpriset innebär,
under-stödjes naturligtvis av de guldrika staternas ängslan för stora
plötsliga förluster genom nedskrivning av guldkassorna. Mera
sannolik förefaller den andra utvägen med höjning av prisnivån.
Den kan framför allt genomföras på längre sikt, ehuru även den
är förenad med svårigheter, som här skulle bli för vidlyftigt att gå
in på. Skulle emellertid den amerikanska steriliseringspolitiken i
fråga om guldet upphöra, och priserna börja röra sig uppåt, så
finnes ju en möjlighet, att det amerikanska guldet sprides över
världen och att den nuvarande ensidiga fördelningen hävdes.
Detta förutsätter dock att penningpolitik och handelspolitik lades
om efter normer, som mera liknade dem, som voro gällande under
förkrigstiden. Ländernas isoleringspolitik i ekonomiskt avseende,
till vilken den autonoma penningpolitiken i ej ringa grad bidragit,
talar dock emot en utveckling i antydd riktning.
183
Förenta
Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
