Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jordbruksproduktionens utveckling. Av G. R. Ytterborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSPRODUKTIONENS
UTVECKLING
NÅGRA SIFFROR TILL BELYSANDE AY DEN
AKTUELLA JORDBRUKSPOLITISKA DEBATTEN
För en fruktbar debatt rörande frågan om jordbrukspolitikens
lämpliga inriktning torde ingenting vara viktigare än tillgång till
ett möjligast säkert underlag för de olika frågornas bedömning.
Detta gäller framför allt vid diskussion om långtidspolitiken
men det är även viktigt för vidtagande av åtgärder på kort sikt.
Ingen vill förneka, att jordbrukspolitiken innefattar förutom ett
långtidsproblem även ett problem på kort sikt, ty hur energiskt
spörsmålen på lång sikt angripas, kommer man ej från dagens
bekymmer. Att ge jordbrukspolitiken den ur jordbrukets och
landets synpunkt lämpligaste inriktningen både för tillfället ocli på
längre sikt innebär att kunna bedöma utvecklingen och
utvecklingsmöjligheterna hos en rad av faktorer, varav jordbruket beror
ocli vilka det påverkar, samt vilken betydelse eventuella åtgärder
kunna få härför. Ju mera ett dylikt bedömande kan grundas på
tidigare erfarenheter, desto säkrare kan prognosen göras och desto
lämpligare åtgärder kunna utväljas. Historien är den bästa
läromästaren är en sanning, som alltjämt gäller och som tyvärr ofta
för mycket förbises. En fruktbar debatt om jordbrukspolitikens
inriktning på lång sikt fordrar kännedom om å ena sidan
jordbrukets produktion och saluöverskott och huru dessa påverkas av
jorddelningspolitiken, teknikens utveckling, främst inom
jordbruket och kommunikationsväsendet, jordbruksbefolkningen och dess
fördelning på olika åldersklasser etc. samt å andra sidan
avsätt-niugsförhållandena och huru dessa påverkas av det allmänna
framåtskridandet, konsumtionsvanan, befolkningens storlek, de
olika produkternas pris- och inkomstelasticitet etc.
Av agronomen G. R. YTTERBORN,
Sveriges Allm. Lantbrukssällskap, Stockholm.
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
