Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jordbruksproduktionens utveckling. Av G. R. Ytterborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. R. Ytterborn
Till ovanstående sammanställning är att anmärka, att
hemmaförbrukningen inkluderar förutom utsäde, förmälning för eget
bruk samt direkt utfodring även en mindre kvantitet (för vete 9 à
10 milj. kg) försäljning till småkvarnar, sålunda närmast att
jämföra med brödsäd till handelsförmalning. Av det årligen
redovisade överskottet har större delen exporterats eller åter försålts
till jordbrukarna som foderspannmål.
Som framgår av anförda uppgifter har importen sedan 1932—33
av vete inskränkt sig till i huvudsak vad man anser behövligt för
att få fram ett bakningskraftigt mjöl (under gynnsamma
förutsättningar 40 milj. kg per år). Importen av råg har sedan anförda
år nästan upphört. Som framhållits uppstodo de stora överskotten
1933—34 och 1934—35. Dessa voro emellertid endast till en mindre
del frukten av ökad brödsädesareal, vilken endast översteg med
c:a 6 à 7 % den normala. Till största delen voro dessa överskott
beroende på de osedvanligt goda skördarna, vilka år 1933 för både
vete och råg (höstsäd) med 2 dt pr ha och år 1934 för höstvete med
4 dt pr ha samt för höstråg med 3 dt pr lia överstego
normalskördar.
Av de sammanställda siffrorna kan man även draga den
slutsatsen att vid den hemmaförbrukning samt den
handelsförmalning, som förekommit de senaste åren, skulle vid normalskörd en
brödsädesodling av ungefär 500 tusen lia, eller medelarealen för
de båda senaste åren, fördelad mellan vete och råg på samma sätt
som under nämnda år, vara tillräcklig för att fylla behovet. Allt
eftersom normalskörden stiger ocli eventuellt brödförbrukningen
avtager till förmån för animaliska produkter, frukt och grönsaker,
skulle den för brödsäd utnyttjade arealen kunna minskas. Det
behöver väl knappast framhållas, att större skördar än normalt
givetvis komma att giva upphov till överskott ocli mindre skördar
underskott. Möjligheterna till utjämning lia förut antytts. Det
förtjänar emellertid framhållas, att hemma förbrukningen är
tämligen elastisk vad kvantiteten beträffar och desto mera elastisk ju
närmare fodersädes- och brödsädespriserna ligga varandra. Den
bör sålunda i viss utsträckning kunna bidraga till den
ifrågavarande utjämningen.
För animaliska produkter är utvecklingen i fråga om
produktions- och saluöverskott något svårare att bestämma, då ett mindre
omfattande statistiskt material står till förfogande på detta om-
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>