- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
202

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litauen — 20 år. Av Jonas Jablonskis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jonas Jablonskis

till yttervärlden utan förmedling av mellanhänder. Dessa
strävanden har äntligen förverkligats i våra dagar. I början av år 1923
återfick Litauen Klaipedas hamn med omnejd, det område, som
redan storfurst Vytautas på 1400-talet i sina brev till Tyska ordens
stormästare kallade »mitt hemland».

När hamnen tillhörde tyskarna hade den för sin utveckling icke
tillräckliga möjligheter och förblev en liten hamn med ungefär
20,000 invånare. Över den gick en obetydlig trävaruexport. Den
större tyska hamnen Königsberg såg noga till att Memel icke skulle
växa och bjuda en icke önskvärd konkurrens. Därför underlät
man med avsikt att utvidga dess hamnanläggningar. När staden
återförenades med Litauen, återfick den sitt naturliga uppland, och
den litauiska regeringen började genast med fördjupnings-,
utvidgnings- och moderniseringsarbeten i hamnen. På alla dessa arbeten
har litauerna hittills nedlagt c:a 40 miljoner litas och alltjämt
fortgår arbetet, som siktar till att göra hamnen till en stor
modern utfartsport i väster. Dess stora betydelse för Litauen
framgår därav, att f. n. c:a 80 % av landets bela export och import går
över Memel. Sedan hamnen återgått i litauisk ägo, har antalet
an-löpande utländska fartyg ökats till det dubbla. I det sistnämnda
avseendet har den nära nog kommit upp till samma antal som
Königsberg. Invånareantalet har stigit till 50,000. Samtidigt med
hamnens förbättring börjades även uppbyggandet av en litauisk
handelsflotta.

Över Klaipeda går även vägen till Sverige, vars Amerikalinje
f. n. bidrager till att upprätthålla kontakten mellan det litauiska
moderlandet och de c:a 1,000,000 litauiska emigranter, som äro
bosatta i Nordamerika. Från litauisk sida har det hälsats med stor
glädje att svenska fartyg nu förmedla en direkt och regelbunden
förbindelse mellan de två grannländerna vid Östersjön.

På det kulturella området böra några ord ägnas åt skolväsendet.
Ända fram till 1904 ådömdes den fängelsestraff, som vågade
inrätta en litauisk skola. Efter detta år blevo privatskolor tillåtna
och ett antal dylika upprätthöllos av de skolföreningar, som då
bildades. Under den tyska ockupationstiden råkade skolfrågan åter
i ett sämre läge. En nationell skola betraktades av de makthavande
som något långt ifrån önskvärt. Till lärare utsågos ofta
fält-väblar, som voro odugliga för krigstjänst och vilkas pedagogiska
förmåga ej stod på högsta nivå. Skolornas antal i Litauen (inhe-

202

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free