Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Hitler gör världshistoria (ockupationen av Österrike) - Försvarsstabschefens flottförslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
och nivelleringsidéer. Europa blir ur flere synpunkter fattigare
genom Österrikes förvandling till en provins i ett alltmer centraliserat
och prussificerat Tyskland. Men skulden drabbar i främsta rummet
de statsmän, vilkas kortsynthet och okunnighet undanryckt
förutsättningarna för Donaustatens självständiga existens och, delvis
efemära sydösteuropeiska statsbildningar till behag, avskurit Österrike
från möjligheten att fylla sina viktiga politiska och kulturella
uppgifter i Västerlandets tjänst. Så har för ett stort antal patriotiska
österrikare ingen annan väg stått öppen än återföreningen med det
tyska folkets huvudmassa. Man kan endast hoppas — och det
hoppet är tyvärr mycket svagt — att de skola kunna rädda något av
österrikisk egenart in i sin nya tillvaro och uppmjuka tredje rikets
spartanska ideal med den på en gång toleranta oeh tappra, fromma
och lättsinniga levnadskonst, som varit en gåva från barockens Wien
till europeisk kultur.
Försvarsstabschefens
flottförslag.
Chefens för försvarsstaben i dagarna
offentliggjorda yttrande över chefens för marinen
flott-förslag är särskilt i tvenne hänseenden värt uppmärksamhet.
Främst fäster man sig vid det bestämda ståndpunktstagandet för
artillerifartygens bibehållande i försvarssystemet.
Försvarsstabschefens uppdrag var att »undersöka de vägar, som
må förefinnas för att på ett ur det samlade försvarets synpunkt
tillfredsställande sätt ernå, vad som genom 1936 års försvarsbeslut i
detta hänseende åsyftas, nämligen i stort sett ett bevarande av
slagkraften och användbarheten hos flottan, sådan den för närvarande
är sammansatt». Beträffande ifrågavarande »vägar» angåvos i
direktiven olika alternativ: bibehållande av flottypen »utsjöflotta med
skepp», övergång till typen »lätt utsjöflotta» eller övergång till typen
»skärgårdsflotta med skepp». Vidare påpekades att »åt de
ekonomiska faktorerna måste inrymmas ett väsentligt inflytande».
Efter en allsidig och grundlig undersökning av olika
flottsammau-sättningar och dessas kostnader utmönstrar försvarsstabschefen
typerna skärgårdsflotta och lätt utsjöflotta; dels bjuda dessa icke
tillräcklig försvarseffekt i och för sig eller såsom led i det samlade
riksförsvaret, dels ställa de sig dyrare än artillerifartygsflottan, emedan
de kräva både ett större antal fartyg och ökade personalkadrar.
I fråga om artillerifartygsflottan kan ur effektivitetssynpunkt
godtagas antingen en sammansättning, där chefens för marinen
pansar-kryssare ingå, eller en flottyp, där de nuvarande Sverigeskeppen
ersättas av 4 kustförsvarsfartyg med mindre kaliber än
Sverigeskeppens, men grövre än pansarkryssarnas. Av kostnadsskäl förordar
chefen för försvarsstaben denna senare typ.
Det föreslagna artillerifartyget bär 4 st. 25 cm. kanoner i stället
för Sverigetypens 28 cm. kan. och gör 20 knop i st. f. 23 knop. Enär
ändock deplacementet är ungefär detsamma som nuvarande
Sverigeskepps måste det nya fartygets skydd och flytbarhet vid träffar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
