Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 25 mars 1938 - Gymnastikens idé. Av Rudolf Tiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
I detta läge av framryckning på alla fronter inträffar, att
Gymnastiska Centralinstitutets direktion låter utarbeta »Lärobok i
gymnastik». Det har aldrig hänt förr i Sverige. Två delar ha tills dato
kommit ut, en tredje väntas. Det grundläggande kapitlet återfinnes i
del I, från vars sida 132 alla trådar löpa ut.
Varje svensk har nog en ganska bestämd uppfattning om vad
gymnastik är. Den torde överensstämma med definitionerna i så
representativa verk som Svenska Akademiens Ordbok och Nordisk
Familjebok. Den förra säger om gymnastik: »utförande av systematiskt
ordnade kroppsövningar för att därigenom allsidigt utbilda och
stärka kroppen».1 Familjeboken säger: »gymnastiken är numera
utförandet av systematiskt ordnade kroppsövningar, avseende
kroppens1 efterhand skeende genomarbetande till harmonisk utveckling».
Enligt den nya Läroboken är gymnastik »metodiskt uppövande av
hållnings- och rörelseorganen i deras helhet1 medelst formbestämda,
systematiskt ordnade kroppsövningar».
Det centrala i den officiella gymnastiken är alltså i dag som för
hundra år sedan kroppens uppövande (utbildning). Gymnastiken
avser blott vår fysiska kropp och är enligt Lärobokens ord av
övervägande rörelsemekaniskt intresse.
Gymnastik måste dock vara något mer och förmer än uppövande av
hållnings- och rörelseorgan. Jag tänker då mest på de stora
befolkningsgrupper, som utvecklingen tvingar till en mer eller mindre
instängd livsföring: skolungdomen på land och i stad samt
stadsbefolkningen i allmänhet och därmed jämställda, d. v. s. handens och
hjärnans »ensidiga» arbetare samt överhuvud folk, som »kommer ut
för lite». För lantbon är utgångsläget ett annat. Hans motsvarande
problem — som icke är löst — ställes här icke under debatt. Ej heller
kommer här att talas om soldat-, elit-, idrotts- eller annan speciell
gymnastik. Och ännu mindre om sjuk- eller hållningsgymnastik, som
enligt min mening är väsensskild från friskgymnastiken.
I stället för »uppövande av kroppen medelst kroppsövningar»
föreslår jag som utgångspunkt »människans rekreation genom
kroppsrörelse». Kroppsrörelse, icke kroppsövning, måste vara det primära
i gymnastiken. Övning liksom tävling har sitt stora berättigande
men är i detta sammanhang en detalj. Oss intressera huvudsakligen
de enkla former av kroppsrörelse, som ytterst syfta till att av varje
individ göra en god medborgare. Det gäller verksamheten själv, icke
färdigheten. Kroppens uppövning är inte ens i skolan det viktigaste.
Livet på en skolgård, när småklasserna ha sin rast, illustrerar kanske
bäst, vad som bör vara skolgymnastikens själ.
En rörelse ger rekreation, när den återuppbygger vad ett konstlat
eller ensidigt leverne förstört av mänskligt värde — andligt eller
kroppsligt. Knuten är just att låta det outgrundliga sambandet mel-
1 Kurs. av mig.
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
